•  

    Tycker du om det du läser?

  • Bjud mig på en kopp kaffe

Fysikaliska solskyddsfilter

Fysikaliska solskyddsfilter

Vad som skiljer kemiska och fysikaliska solskyddsfilter åt är hur de filtrerar bort UV-strålningen från huden. Ibland kombinerar man faktiskt både kemiska och fysikaliska filter i solkrämer, men just fysikaliska UV-filter är vanliga i solskyddsprodukter som marknadsförs som naturliga eller ekologiska. Emellertid var det fram tills den 20 maj 2016 inte tillåtet inom EU med fysikaliskt filter av zinkoxid medans titandioxid, som ibland är i nanopartikelformat, var tillåtet. Men från och med den 21 maj 2016 är det dock tillåtet med zinkoxid i solskydd. Den 11 april 2019 diskuterade REACH en eventuell ny klassificering och potentiell märkning av titandioxid. Emellertid verkar det vara svårt för dem att enas med industrin vars åsikter tycks väga tungt.

Bra att känna till är att en nanopartikel är i storleksordning mellan 0,1-100 nanometer (miljarddels meter) och enligt EWG räknas partiklar större än omkring 200-300 nm inte som nanopartiklar och de färgar huden vit.

Den 28 januari 2022 går Livsmedelsverket ut med ett pressmeddelande där de skriver följande: "Godkännandet för tillsatsen och färgämnet titandioxid (E 171) i mat tas nu bort av EU. Orsaken är att titandioxid inte längre anses säker att använda som tillsats i mat." Då är det ju bra att komma ihåg att titandioxid också hittas i tandkräm, solskyddsmedel, kosmetika, väggfärger, läkemedel och dentala material med mera.

Nanopartiklar

Om du nu får för dig att köpa en solskyddskräm med nanopartiklar så rekommenderar jag dig att läsa innehållsförteckningen. Enligt KOHF - Kosmetik- och hygienföretagen ska det i den stå ”nano” direkt efter namnet på ämnet som förekommer i nanoform. Exempel: Titanium Dioxide (nano). Själv tycker jag det känns olustigt att smörja in mig med nanopartiklar, särskilt med titandioxid som är klassat som möjligen cancerframkallande för människor (Grupp 2B).

Emellertid känner jag mig även bekymrad när det gäller zinkoxid i nanoform med tanke på att ämnet är mycket giftigt för vattenlevande organismer och dessutom kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. ECHA skriver så här: "Warning! According to the harmonised classification and labelling (CLP00) approved by the European Union, this substance is very toxic to aquatic life and is very toxic to aquatic life with long lasting effects."

Coral Gardien, en organisation som jobbar med att skydda korallrev har skrivit en artikel som heter Are mineral UV filters used in sunscreens less harmful to coral reefs? I den menar de att zinkoxid inte verkar vara så ofarligt som det anses vara.

Visste du förresten att båtbottenfärger med zinkoxid numera är förbjudna? I detta funderar jag på skillnaden på zinkoxid i farmaceutisk form, kosmetisk kvalitet och den som användes i båtbottenfärger. Kan dessa påverka miljön på olika vis? Är de ens producerade på samma sätt? Har du information om detta så är du välkommen att höra av dig.

Studier om nanomaterial

Men det handlar inte bara om vår miljö utan även vår egen hälsa. 2012 utförde Australiensiska forskare en studie där volontärer använde en kontrollerad mängd zinkoxid (nano-solskydd) på sin hud under fem dagar. Man fann då att zink blev kvar i blodet och att nivåerna fortsatte att öka i upp till sex dagar efter att man slutat använda solskyddsmedlen. Det betyder att zink lagras någonstans i kroppen, antingen bundet till proteiner eller i hårsäckarna på huden. Samtidigt (2012) skriver Europeiska kommissionen att "... it is concluded on the basis of available evidence that the use of ZnO nanoparticles..., at a concentration up to 25% as a UV-filter in sunscreens, can be considered not to pose a risk of adverse effects in humans after dermal application. This does not apply to other applications that might lead to inhalation exposure to ZnO nanoparticles (such as sprayable products)." samt att "However, if any new evidence emerges in the future to show that the translocating species were in the form of insoluble and potentially persistent nanoparticles, then the SCCS may consider revising the safety assessment of nano ZnO."

Läkemedelsverket skrev tidigare att "Vissa nanomaterial har tillsammans med ljus visats kunna påskynda kemiska reaktioner (så kallad fotokatalys) som kan bilda fria radikaler på hudytan." samt att "Fotokatalys kan undvikas genom att ytbehandla nanomaterialen så att denna egenskap motverkas.", men enligt svar från Läkemedelsverket togs denna information bort när de nyligen uppdaterade sin sida. Därför frågade jag dem om den informationen fortfarande var aktuell.

Läkemedelsverkets svarar att "Man har sett i olika studier på bland annat bakterier att nanomaterial kan ha en sådan effekt. Det gäller dock inte alla typer av nanomaterial utan effekten varierar mycket beroende på bland annat partiklarnas storlek och övriga ingredienser i blandningen. Få studier har gjorts som undersöker specifikt hur stor fotokatalytisk effekt exempelvis zinkoxid och titandioxid i nanoform har på det sätt de används i kosmetiska produkter." Då tänker jag att hur ska jag som konsument kunna avgöra vilken effekt en viss blandning har om jag inte känner till något om partiklarnas storlek samt om de övriga ingredienserna i en solskyddsprodukt?

Läkemedelsverket svarar att "Det är absolut svårt för en konsument att ta reda på själv. Så som regelverken för kosmetiska produkter är utformade ligger det ett stort ansvar på tillverkaren / importören att säkerställa och dokumentera att produkten är säker att använda. För varje kosmetisk produkt ska det tas fram en säkerhetsbedömning, där en kvalificerad person (t.ex. toxikolog) granskar innehållet i produkten utifrån regelverken och den vetenskapliga litteraturen för att säkerställa att produkten är säker. Därför ska man som konsument inte behöva ta reda på informationen själv."

Läkemedelsverket svarar också att "Däremot har SCCS utvärderat studier som undersöker om dessa ämnen kan orsaka mutationer eller cancer när de används på huden, vilket kanske är den oro man kan ha om de producerar fria radikaler. Man har dragit slutsatsen att de inte har en sådan skadlig effekt.", vilket fick mig att fundera över om dessa studier gjorts i påverkan av solljus och om titandioxid och zinkoxid kan bilda fria radikaler på huden utan solljus? Läkemedelsverket svarar att studierna inte har gjorts under påverkan av direkt solljus samt att "Helhetsbedömningen av SCCS är att titandioxid och zinkoxid är säkra ingredienser att använda som UV-filter."

Ytbehandling av nanomaterial

Industrin, ja till och med ekoindustrin, ytbehandlar nanomaterialen med andra kemikalier. Självklart, vad annars? Smart av industrin kan man ju tycka, men vad sägs om att helt enkelt skippa ämnen som måste skyddas av ett extra lager kemikalier för att det ska kunna räknas som säkert att använda? Här är förresten ett patent på kiseloxidbelagd zinkoxid. Trots att det känns läskigt med bestrukna nanopartiklar eftersom det innebär fler industriella kemikalier så visar det sig att nanopartiklar som är obestrukna kan vara giftiga för koraller (korallblekning, fiskar och andra havsorganismer) enligt en artikel i MarineSafe.

Hälsorisker med nanopartiklar

Environmental Working Group (EWG) skriver att nanopartiklar kan ställa till skada om man andas in dem eller om de skulle råka tränga genom huden som till exempel vid sårskador. Lite olustigt faktiskt. Karolinska Institutet skriver att "Forskning har dock visat att en oskadad hud utgör en god barriär mot partiklar i nanostorlek", men samtidigt menar man att sådana material kan utgöra en risk i ett livscykelperspektiv. Förut skrev Läkemedelsverket på sin sida att "Ett flertal studier har gjorts av de vanligen förekommande metalloxiderna, titandioxid och zinkoxid, och dessa visar inga tecken på att kunna gå genom oskadad hud.", men enligt svar från Läkemedelsverket togs denna information bort när de nyligen uppdaterade sin sida.

Jag frågade dem om informationen fortfarande vara aktuell och fick till svar att "... zinkoxid i nanoform inte tar sig förbi de allra yttersta lagren av huden." samt att "Titandioxid i nanoform tros penetrera huden bara i mycket liten omfattning eller inte alls." Därför frågade jag dem vad som händer om jag har ett sår (eller många småsår) någonstans på kroppen när jag smörjer in mig med solskyddsprodukter som innehåller titandioxid och zinkoxid i nanoform. Om man har sår på huden så finns det ju ingen hud som skyddar, tänker jag. Svaret blev att "Kosmetiska produkter är bara tänkta att användas på utsidan av kroppen. Av den anledningen ingår det inte i standardtesterna att undersöka effekten av användning på sårig hud." Ojdå!

I en intervju med Maria Strømme (professor i nanoteknologi) i tidningen Testfakta säger hon att: "– Jag skulle vara extra försiktig med att använda solkräm med nanopartiklar på områden där huden är skadad – där man redan bränt sig av solen, skrapat sig eller på eksem. Sådana områden bör i stället skyddas med kläder".

Vidare skriver EWG att om man väljer att använda solskydd till läpparna skulle partiklarna kunna göra skada invärtes om man råkar svälja dem, man menar att det finns en hel del osäkerhet kring riskerna. Emellertid menar Tandvårdsskadeförbundet att titandioxid också hittas i livsmedel, mediciner och tandkräm och refererar till en studie där man sett att partiklarna kan skada tarmen. Det handlar alltså inte enbart om solskyddsprodukter. Läge att fundera över cocktaileffekten?

Miljörisker med nanopartiklar

Hur som helst så handlar det även om hur nanopartiklar uppför sig i vår miljö och studier har visat att både titandioxid och zinkoxid i nanoform kan skada alger, vattenloppor och grodor när de hamnar i vattnet. De här nanopartiklarna kan även ta sig upp i den marina näringskedjan med okända miljökonsekvenser i dess följe. Och när de väl hamnar i vattnet hittar de nya väger och slutligen exponeras vi genom till exempel dricksvattnet från kranen.

Partiklar i non-nanoformat

Non-nanopartiklar kan också vara bestrukna. Sådana använder till exempel Lovea och Eco Cosmetics. I deras fall använder man sig av titandioxid som är bestruken med aluminiumhydroxid respektive aluminiumoxid. Detta gör att partiklarna blir mer lätthanterliga så att de lättare ska kunna blandas med de andra kemikalierna i produkten, men också för att vi konsumenter ska slippa gå omkring vita. Partiklar av zinkoxid kan också bestrykas.

Även om vissa tillverkare hävdar att non-nanopartiklar av zinkoxid som inte är bestrukna är ett bättre val så kan jag ändå inte låta bli att undra ifall dessa partiklar är skadliga för miljön eller inte. Det har jag inte lyckats få ett bra svar på, men i National Geographic kan man läsa att “non-nano” size particles are safer because they can’t be ingested by corals.". När jag kontaktar EWG med frågan om detta stämmer så svarar de att de inte vet om det stämmer. Samtidigt svarar de att vissa företag har kunnat visa att obestruken zinkoxid faktiskt kan producera färre fria radikaler. EWG skriver också att nanopartiklar påverkas mer av UV-strålar än större partiklar och att titandioxid påverkas i större omfattning än vad zinkoxid gör.

By the way så ställde jag en del frågor till Lovea och Eco Cosmetics för något år sedan om just UV-filter och bestrukna mineralpartiklar

Solskyddsprodukter som inte innehåller nanopartiklar

Jag har lagt in annonslänkar till mina favvisbutiker och hoppas att du också gillar dem 🙂

Tips 1:

  • Suntribe innehåller zinkoxid non-nano/obestrukna partiklar. (Jordklok) (Glimja)
  • Wooden Spoon innehåller zinkoxid non-nano/obestrukna partiklar. (Jordklok)
  • Odylique Natural Sun Screen innehåller zinkoxid men inte nanopartiklar. (Glimja)
  • Eco Cosmetics solskyddsprodukter innehåller titandioxid men inte nanopartiklar. (Jordklok) (Glimja)
  • Badger Balm har solskydd som innehåller zinkoxid (clear zinc oxide) som i USA betraktas som non-nano, samt obestrukna partiklar. (Jordklok)

Om Tiosol

Tips 2:

Ser du ordet Tiosol på produktetiketten så köp inte produkten. Tiosol är förbjudet att säljas som solskydd. Ordet Tiosol är ett handelsnamn och är ingenting annat än titandioxid blandat med raffinerat fett.

Friends of the Earth har skrivit en del om nanopartiklar i solskyddsprodukter

EWG's Sunscreen guide

Scientific Opinion on the safety evaluation of the substance zinc oxide, nanoparticles, uncoated and coated with [3-(methacryloxy)propyl] trimethoxysilane, for use in food contact materials

Tycker du om det du läser?
Då kan du
bjuda mig på en kopp kaffe
Vill du få tillgång till låsta artiklar som är fria från annonslänkar?
Då kan du skapa ett konto genom att bjuda mig på en kopp kaffe här
Annars läser du fortsatt allt annat helt gratis 🥰