• Bli en Patreon

     

    Om du vill bidra lite extra och bli en patreon så möjliggör du för mig att avsätta mer av min tid till att skriva om innehållet i produkter på ekohyllan. Annars läser du min blogg fortsatt helt gratis. 

     

    Patreon är den största plattformen för frivilliga betalningar av saker till framför allt kreatörer av olika slag. Du väljer själv vilken summa du vill bidra med, exempelvis 1 dollar i månaden och uppåt och du kan när som helst ändra summa eller avsluta.

Märkningar – har du koll?

Myndigheter har noll koll

Då det gäller kosmetiska produkter så finns det inte något regelverk inom EU:s kosmetikadirektiv som reglerar begreppen ”ekologisk” och ”naturlig”. Sådana regler hittar man inte heller i Läkemedelsverkets eller Kemikalieinspektionens föreskrifter. Det finns ingen tillsynsmyndighet för ekocertifiering av hudvårdsprodukter som marknadsförs som just ekologiska eller naturliga. Däremot finns det  både inom EU och i USA många olika frivilliga certifieringssystem för marknadsföring av sådana produkter. Men inom dessa olika certifieringssystem förekommer det emellertid olika krav på råvarors ursprung och dokumentation. Ett sådant frivilligt system finns också för miljömärkta produkter.

Exempel på en miljömärkning är Svanen eller Bra Miljöval och några exempel på ekologisk märkning är Ecocert, Soil Association liksom USDA. Men det finns även andra märkningssystem som Rättvisemärkt och märkningar för naturkosmetika så som BIDH och NaTrue.

KoHF - Kosmetik- och hygienföretagen

Svar från Läkemedelsverket gällande regelverk om ekologiska hudvårdsprodukter

Här kan du läsa de svar jag fick från både Läkemedelsverket och Kemikalieinspektionen gällande solskyddsfilter i produkter som marknadsförs som ekologiska.

Som sagt så har dessa märkningssystem olika definitioner och kriterier för vad som är naturligt/ekologiskt/bra för miljön eller inte. Visste du att det idag finns 463 olika certifieringar. Det är alltså helt förståeligt om vi konsumenter sätter vår tillit till märkningen, för hur i all sin dar ska vi själva kunna ha koll?

Affärskedjors hittepåmärkningar

Om vi istället bortser från certifieringsorganen så finns det ju även affärskedjor som har infört sin egen ekomärkning. Det har vi ju alla sätt hos exempelvis ICA där man anammat ”I Love Eco”-märkningen. Och bland de affärskedjor som säljer kosmetiska produkter finns exempelvis Kicks-kedjan, som också har infört ett urval med eko-certifierade produkter som de kallar för ”Natural Choice”. Därutöver finns det ju även tillverkare som har uppfunnit en alldeles egen märkning, till exempel har CCS två olika märkningar ”Ekologiskt certifierade” och ”Lätt nedbrytbart”. Men trots den där logotypen innehåller produkterna ändå många raffinerade kemikalier och man har även inkluderat vatten i sin ekologiska beräkning.

Läs INCI-listan

Enligt ett system som kallas för INCI-systemet måste ingredienserna listas så att den kemikalie som produkten innehåller mest av är den som listas först (överst i listan). Sen följer kemikalienamnen i fallande ordning, det vill säga att det ämne som listas sist är det som det finns minst av i produkten. Därmed inte sagt att den sista kemikalien inte har minst påverkan på innehållet. Ett sådant exempel är konserveringsmedel. Så om du då läser att en produkt är 92 % ekologisk och du på INCI-listan kan läsa vatten som första ingrediens så innehåller produkten mest vatten.

Relaterat innehåll från bloggen