Nya kemikalier på ekohyllan - Del 2
I ett av de nyhetsutskick som jag får från kemikaliebranschen så fanns det en annons från Lucas Meyer om deras emulgeringsmedel som heter Heliosoft.
Det här emulgeringsmedlet består enligt Lucas Meyer "...av 100% naturliga ingredienser från solros och raps..." Eller om man skrollar ner på deras sida så menar man närmare bestämt att produkten är utvecklad "... med lecitin från solros och fettestrar och alkoholer från raps."
Lucas Meyer menar att produkten är mer än bara ett emulgeringsmedel och att den ger återfuktning samt även reparerar skadad hud. Då tänker jag att naturligtvis finns det många andra produkter som inte är industridesignade som har samma verkan på huden. Eller vad tror du?
Produkten är COSMOS-godkänd och inci-namnet är följande; Glyceryl Behenate (och) Behenyl Alcohol (och) Lecithin
- Glyceryl Behenate är en monoester av glycerin och behensyra
- Behenyl Alcohol är en fettalkohol
- Lecithin är en komponent i t ex solrosolja
Naturligtvis är både solros-, och rapsolja naturliga oljor men lecitin är alltså inte en olja utan en beståndsdel i själva oljan. Och fettestrar och alkoholer är naturligtvis inte heller oljor utan något som blir till genom industridesign.
Glyceryl Behenate tillverkas från glycerin och behensyra.
Behensyra tillverkas från erukasyra (fettsyra) genom katalytisk reduktion.
Erukasyra utvinns genom hydrolys av rapsolja med hjälp av alkalier.
Alkalier kan till exempel vara natriumhydroxid (natronlut).
Behenyl Alcohol tillverkas från behensyra (fettsyra) med hjälp av en katalysator som t ex litiumaluminiumhydrid.
Litiumaluminiumhydrid tillverkas genom reaktion av litiumhydrid med aluminiumklorid i dietyleter.
Litiumhydrid fås genom att man låter litium (grundämnet) reagera med väte.
Aluminiumklorid tillverkas genom reaktion av renat gasformigt klor med smält aluminium alternativt genom reaktion av bauxit med koks och klor vid ungefär 875 °C.
Koks skapas genom pyrolys av kol (exempelvis stenkol).
Dietyleter tillverkas från etanol alternativt från eten med hjälp av svavelsyra.
Etanol kan tillverkas både syntetiskt eller genom fermentering.
Eten kan kan tillverkas av petroleumkemikalier men kan också tillverkas från etanol.
Svavelsyra tillverkas "...genom kontaktmetoden som med hjälp av platina eller vanadin-katalysatorer och syre överför SO2 (svaveldioxid) till SO3 (svaveltrioxid). Svaveldioxiden produceras genom rostning av rent svavel, en råvara som blivit den helt dominerande eftersom den uppkommer vid den ständigt ökande reningen av petroleumprodukter från svavel. Svavelsyra med lägre koncentration kan också erhållas som en restprodukt från SO2-rening av gaser från metallframställning av t.ex. koppar ur sulfidmalmer."
Lecithin - Isoleras ur t ex majs-, eller sojaolja som har extraherats med exempelvis hexan. I kommersiell produktion av lecitin används aceton samt blekningsmedel som t ex väteperoxid. Ekologiskt lecitin som tillverkas från ekologiska sojabönor utvinns exempelvis med hjälp av mekanisk extraktion och vatten eller ånga.
Hexan utvinns huvudsakligen från råolja.
Aceton kan tillverkas från petroleum alternativt genom fermentering (jäsning) av majsmjöl eller melass med hjälp av olika bakterier (mikroorganismer som odlas biotekniskt).
Väteperoxid tillverkas "... oftast genom oxidation av en antrakinon. Antrakinonen hydrogeneras till en hydrokinon över en katalysator av nickel eller palladium. Därefter oxideras hydrokinonen med luft tillbaks till antrakinonen, samtidigt som väteperoxid bildas."
Antrakinon fås exempelvis från antracen och naftalen.
Antracen och naftalen utvinns från stenkolstjära.
Så när Lucas Meyer berättar för mig som konsument att detta emulgeringsmedlet består "...av 100% naturliga ingredienser från solros och raps..." så är det absolut en försköning av verkligheten, för det finns alltså en process i bakgrunden som man väljer att inte berätta. Det kanske inte spelar någon roll för andra men för mig så blir det ganska snedvridet.
Nu är detta emulgeringsmedel dock godkänt av COSMOS så vi får väl hoppas att produktionsprocessen är lite mer naturlig än den jag har visat ovan, men det får man ju inte veta om man inte frågar. Sen är det inte heller säkert att man får något svar om man frågar för många gånger så finns det ju patent med i bilden som förhindrar detta. Och dessutom, är det så himla naturligt egentligen att industridesigna nya sorters kemikalier?
Heliosoft är alltså inte i närheten av en naturlig olja, men för all del för längesedan pressades den naturliga oljan ur både rapsen och solrosfröerna någonstans i världen. Dessutom finns det ingen garanti för att råvarorna som används i processen kommer från ekologiskt jordbruk, för så länge som man nyttjar resterna från jordbruk så räknas processen som grön och grön kemi är det som gäller när storindustrin designar sina nya kemikalier.
Förresten så är det International Flavors & Fragrances Inc. som äger Lucas Meyer. IFF är utspridd över hela världen och man skriver så här på sin sida "We’re looking forward to 200 more years of innovation that transforms what a flavors and fragrances company can stand for.". Om 200 år kanske vi konsumenter helt har glömt bort hur naturliga blommor luktar på riktigt, eller vad tror du?
I detta vill jag tipsa om artikeln Den planetära gränsen för kemiska substanser har passerats
Källor
Lucas Meyer - Heliosoft
Heliosoft™ - UlProspector
Glyceryl Behenate - EWG
Glycerin - KemikalieKollen
Behensyra - PubChem
Erukasyra - PubChem
Alkalier (ex. Natriumhydroxid) - Shenet
Behenyl Alcohol - PubChem
Litiumaluminiumhydrid - PubChem
Litiumhydrid - PubChem
Aluminiumklorid - PubChem
Koks - SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)
Stenkol - SkogsSverige
Dietyleter - PubChem
Etanol - PubChem
Eten - PubChem
Svavelsyra - Kemikalieinspektionen (Sök i Flödesanalyser)
Lecithin - KemikalieKollen
Hexan - Kemikalieinspektionen (Sök i Flödesanalyser)
Aceton - Kemikalieinspektionen (Sök i Flödesanalyser), Aceton - PubChem
Väteperoxid - Kemikalieinspektionen (Sök i Flödesanalyser)
Antrakinon - PubChem
Antracen - PubChem
Naftalen - PubChem
Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar (c:a en tia) per månad.