Mjölksyra och citronsyra

Bulkkemikalier som anses vara naturliga

Mjölksyra och citronsyra är två vanligt förekommande kemikalier i produkter på ekohyllan. De anses vara naturliga. Mjölksyran beskrivs till exempel som att den "... är en naturlig ingrediens i hudens skyddande syramantel" och att den binder fukt till huden. Både mjölksyra och citronsyra beskrivs som naturliga konserveringsmedel samt något som stabiliserar pH-värdet i produkten. Oavsett vilket så innebär inte dessa påstående per automatik att dessa kemikalier kommer från naturen eller ens har sett skymten av sur mjölk, jäst frukt eller citrusfrukter.

Alldeles oavsett om både mjölksyra och citronsyra anses vara naturliga på grund av att produktionstekniken liknar den process som sker naturligt då dessa ämnen bildas - som till exempel när mjölk jäser eller som den naturliga syran som bildas i den så naturliga citrusfrukten - så måste man ändå inom industrin på något vis härma det som är naturligt. Man kan naturligtvis påpeka för mig som konsument att både mjölksyran och citronsyran har ett vegetabiliskt ursprung. Såklart den har, men förutom detta så ges ingen förklaring till hur själva produktionsprocessen ser ut. Emellertid anser Soil Association att varken mjölksyra eller citronsyra som används i ekologiska/naturliga hudvårdsprodukter behöver vara ekologiska.

Både mjölksyra och citronsyra tillverkas alltså industriellt, huvudsakligen genom en jäsningsprocess och med hjälp av mikroorganismer som bakterier och svamp. Och för att ta reda på hur tillverkningsprocessen egentligen går till så hörde jag av mig till en fabrikör och några certifieringsorgan.

Men innan jag går vidare så vill jag göra klart att svaren jag fick från både NaTrue, Soil Association och Cosmos pekar på dålig transparens:

NaTrue - "Please note that most of the details of the production processes are confidential to the manufacturer so we are unable to provide more detailed information on the process."

Soil Association - "Thank you for your enquiry. Your questions are quite technical, I’m not sure that we can help with them specifically, but I can direct you to our standards which I hope will help"

Och efter två månader fick jag följande svar från Cosmos: "In regards to your enquiry. When I consulted one of my colleagues I learned that you had also contacted the Soil Association who, as you know, are one of our partners and founding members. As I understand it, their press team has already answered your queries. Hence I didn’t see the need to provide an answer as well, but of course I should have checked with you if all queries are now answered or if there are any outstanding. Please let me know what the situation is."

Mjölksyra

Processen är helt enkelt inte så småskalig som den vi använder hemma. I köket använder vi en glasburk med grönsaker som är ekologiskt odlade och som är fulla med naturliga bakterier; vatten och havssalt och eventuellt tillsätter vi vassle från ekologiskt producerad filmjölk.

Inom industrin utgår man från till exempel industriellt producerad glukos med ursprung vete, majs, potatis, ris eller cassava. Men Enligt denna artikel är det dock mer ekonomiskt lönsamt för industrin att använda sig av biomassa från livsmedels-, jordbruks-, eller från sockerindustrin - alltså industriellt avfall om jag förstår det rätt.

Nåväl, innan fabrikören som tillverkar mjölksyran får tillgång till det där avfallet så har det blivit raffinerat inom annan industri. I klartext så har alltså råmaterialet (substratet) redan blivit omvandlat till glukos innan man ens har påbörjat tillverkningen av själva mjölksyran. Så här beskriver Dansukker processen. "Industriellt framställs glukos främst genom syra- eller enzymhydrolys av stärkelse". Ja, detta stämmer bra överens med hur NaTrue beskriver saken; "För att för att få fram glukos från stärkelse så måste man bearbeta den och detta görs antingen med hjälp av isolerade enzymer eller andra acceptabla metoder som till exempel användning av syror". Intressant i detta är att de där ursprungliga spannmålen eller rotfrukterna kan komma från både konventionell och ekologisk odling. I alla fall enligt NaTrue. Givetvis leder detta mina tankar till monokulturer. Men det är klart, att när mjölksyran inte behöver vara ekologisk så kanske man resonerar att detta bara en liten petitess. Vad vet jag.

En annan fråga som dyker upp är hur långt detta industriella restavfall har rest innan det slutligen hamnar i till exempel Jungbunzlauer's fabrik? Det har jag inte tagit reda på eftersom det känns lönlöst då de inte återkommer med svar på mina andra frågor.

Bakterierna då? Ja, eftersom jag inte är någon expert så måste jag vända mig till dem som anses vara kunniga. Att veta vilka frågor som måste ställas är inte enkelt, men jag har försökt ställa relevanta frågor. Dessa är skickade till NaTrue, Ecocert, Cosmos, Soil Association och Jungbunzlauer. Min okunskap till trots så tycker jag ändå att svaren jag har fått verkar något underliga. Följande frågor gällande cellkulturen skickades:

  1. Do one use a starter culture for the production process of lactic acid? If so, how is this starter culture obtained and with what?
  2. Is the starter culture freeze dried?
  3. Do one use some anti-foam agents for the cell culture? If so, what (oils?)?

Jungbunzlauer som ju är en fabrikör har valt att inte besvara dem. Ecocert har inte heller bemödat sig att svara trots att frågorna gått iväg två gånger samt att jag har försökt kontakta dem via Twitter.

Svaren från de resterande tre certifieringsorganen löd så här:

NaTrue - "Please note that most of the details of the production processes are confidential to the manufacturer so we are unable to provide more detailed information on the process."

Soil Association - "We do not look into the manufacturing auxiliaries (anti-foaming agents etc) or how they are produced at present."

Cosmos - Efter en och en halv månad fick jag följande svar "And now I can see what is missing I’ll get on the case with your remaining queries." Men fortfarande har jag inte fått något svar.

Hur som helst så kan man i Tetra Pak's Dairy Processing Handbook läsa att i alla fall mejerier normalt köper färdiga startkulturer (kommersiella kulturer) från speciella laboratorier. Dessa startkulturer säljs i olika former så som djupfrysta koncentrat, frystorkade och i flytande form. Och då tänker jag att det kanske går till på samma sätt även inom branschen för specialkemikalier till hudvårdsprodukter.

European food & feed cultures association (EFFCA) skriver så här om startkulturer till ekologisk mat: "Food culture preparations are classified as ‘micro-organism preparation’ and are therefore not considered to be ‘agricultural’. As a consequence there is no legal basis for an ‘Organic culture’. This means that food culture preparations can be used freely in food products, without affecting their ‘Organic-status’...", vilket ju bara bekräftar Soil Associations svar (ovan) att mjölksyran inte behöver vara ekologisk.

Enligt denna artikeln måste man under resans gång till färdigt kosmetiskt råmaterial mata mjölksyran med näringsämnen. Man skriver att de huvudsakliga källorna för detta då är till exempel jästextrakt* och något som tillför kväve som till exempel ammoniumsulfat. Dessa måste såklart också produceras. Jag skickade frågan om hur jästextrakt produceras både till Jästbolaget och till certifieringsorganen. Jästbolaget kunde inte besvara min fråga utan hänvisade mig till Wikipedia alternativt tyckte att jag skulle kontakta de som säljer jästextrakt idag och menade att "produktnamn finns om du söker på jästextrakt". NaTrue och Soil Association valde att inte besvara frågan och Cosmos har inte heller återkommit med svar.

Men enligt European Association for Specialty Yeast Products så sker produktionsprocessen med hjälp av autolys, dvs att cellerna i jästen bryts ner av sig själva. De skriver att processen sker i en tank med vattenlösning. Man skriver dock inte vad denna lösning innehåller, mer än vattnet då såklart. Resultatet blir en vätska som centrifugeras för att man ska få bort jästcellens väggar. Slutligen koncentreras ämnet.

Men enligt Nordic Food Lab kan jäst bli till jästextrakt också genom enzymatisk behandling med enzymer "utifrån" (exogena enzymer). Ja, då kanske det är dags att fundera på varifrån enzymerna kommer, tänker jag.

AMFEP, en branschorganisation för enzymtillverkare, förklarar att enzymer, precis som jäst, tillverkas med hjälp av mikroorganismer som får jäsa. Så här skriver de på sin sida: "These microorganisms can be modified to produce enzymes with much better yield properties and purity. Such GMMs (genetically modified micro-organisms) are however not part of the final enzyme product. After fermentation, the micro-organisms are inactivated and separated from the fermentation broth (containing the enzyme) by a series of separation / filtration steps."

Vad gäller ammoniumsulfatet så kan denna kemikalie produceras med hjälp av tre olika metoder:

  • som en biprodukt från produktionen av kaprolaktam
  • syntetiskt genom att reagera vattenfri ammoniak och svavelsyra*
  • genom att reagera ammoniak från koksugnsgas med svavelsyra*

Men det slutar naturligtvis inte där eftersom mjölksyran också måste renas för olika användningsområden. På sidan Shenet beskrivs detta så här: "Jäsningen avbryts med något alkaliskt medel, t. ex. kalciumkarbonat. Resultatet blir en lösning av kalciumlaktat (mjölksyrad kalk) som renas och koncentreras, tillsätts svavelsyra* och koncentreras och renas igen genom vakuumdestillering eller extrahering." NaTrue svarar så här på frågan om vad mjölksyran renas med; "The finer details of the production processes are confidential to the manufacturer so we are unable to provide more detailed information on the process." Ja, sedan säljs detta som en färglös genomskinlig vätska och det är naturligtvis upp till var och en om man tycker att detta är att betraktas som äkta eller inte.

Hur som helst så är det inte enbart själva mjölksyran som används. I produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga hittar man även andra varianter på denna industritillverkade kemikalie där man har blandat mjölksyran med andra industriella kemikalier, till exempel Sodium Lactate, Menthyl Lactate, Sodium Caproyl/Lauroyl Lactyl Lactate, Myristyl Lactate och Stearoyl Lactylate.

Eftersom mjölksyra används inom många områden, inte bara inom kosmetikaindustrin utan också inom livsmedels och läkemedelsindustrin så har den ett stort kommersiellt värde. Den globala marknaden beräknas uppgå till 1,6 miljoner ton 2024. Man kan således förvänta sig att fler produkter på ekohyllan kommer att innehålla mjölksyra och att transparensen för produktionsprocessen fortsättningsvis kommer vara lika med noll.

Citronsyra

99 % av all världens produktion av citronsyra görs biotekniskt, med hjälp av svartmögel (Aspergillus Niger) och utvinns genom att svartmöglet odlas på en så kallad näringslösning. Nåväl, då måste man först och främst ha tillgång till grödor som majs, betor eller sockerrör alternativt tapioka vilket utgör grunden för själva näringslösningen. Eller ja, det handlar snarare om melass, stärkelse eller glukos som enligt NaTrue kan vara biprodukter från industriella verksamheter och man menar att de ju används inom livsmedelsindustrin. Självklart bra att man drar nytta av avfall från livsmedel, men det betyder inte att detta redan bearbetade material inte har en lång resväg inom diverse olika industriella processer, innan citronsyrafabrikören får tillfälle att nyttja det i sin egen fabrik. Jag frågade om melassen, stärkelsen eller glukosen behöver vara ekologiska och fick överraskande svar:

  • Does the molass, starch or glucose which the mold grows on need to be organic?

NaTrue -  "They do not need to be organic."

Soil Association - Har valt att inte besvara frågan

Cosmos - Har inte återkommit i frågan

Detta betyder således att de ursprungliga grödorna kan vara konventionellt odlade (läs besprutade) och odlade på någon monokultur någonstans i världen. Nåväl, för att svartmöglet ska kunna växa och bilda citronsyra, livnär sig sporerna på kolhydrater som ovanstående. Men innan man kan dra nytta av den där stärkelsen , som kanske inte är ekologisk, så måste den bearbetas "... med hjälp av syra eller enzymer" och innan man kan dra nytta av glukosen, som kanske inte är ekologisk, så måste den produceras "... genom syra- eller enzymhydrolys...". Ja, man måste först bearbeta det ena för att få fram det andra, som man sedan använder till det tredje...

Citronsyra kan tillverkas på tre olika sätt - från fruktavfall, biotekniskt med hjälp av svartmögel eller rent syntetiskt. Men även om ursprunget skulle visa sig vara fruktavfall så beskrivs produktionsprocessen så här på sidan Shenet: "Koncentratet tillsätts alkalier som fäller ut citronsyrans salter (citrater), som vattentvättas och sönderdelas med svavelsyra vilket resulterar i citronsyra. Syran filtreras av, avfärgas och dunstas in till kristaller." Eftersom jag inte får något svar gällande produktionen så kan jag ju bara referera till andra som har skrivit om de industriella processerna och enligt min åsikt så tycker jag inte att ovan beskrivna teknik skulle vara bättre än tekniken med svartmögel. Förutom då att jag inte gillar svartmögel.

Jämte ovan beskrivning så skriver man i den här översikten om hur överlägset just svartmögel är jämfört med andra mikroorganismer, vid citronsyraproduktion från billiga avfallsprodukter (man syftar då på råvaror från agroindustrin): "Aspergillus niger is superior to other microorganisms for the commercial synthesis of citric acid because of its better production yield. It is easy to handle, can ferment various cheap raw materials and delivers high yields." Nåväl, jag skickade en fråga om hur man tar fram svartmögel, men svaren lämnar en del övrigt att önska och Ecocert brydde sig inte ens om att svara.

  • How is the mold of Aspergillus Niger obtained – in a laboratory and with what?

NaTrue gav mig ett märkligt svar -  "Aspergillus Niger need to be from non GM origin."

Soil Association skickade också ett märkligt svar - "... we check that the... micro-organism (eg. yeast, bacteria, mould) involved in the fermentation process are non GM."

Cosmos - Har inte besvarat frågan.

Tydligen är det så att man de senaste åren har förbättrat de citronsyraproducerande mögelstammarna så att de kan användas i industriella tillämpningar. Detta betyder att man har använt sig av hjälpmedel som orsakar en genetisk mutation på de här stammarna såsom strålning eller en kemisk substans. Men om detta tillämpas på möglet som används till den citronsyra som används i ekologiska/naturliga hudvårdsprodukter låter jag vara osagt. Man kan dock läsa om det här.

När sedan mögelsporerna har ätit färdigt av kolhydraterna så måste ju citronsyran som dessa har producerat utvinnas och enligt Kemikalieinspektionen görs detta med släckt kalk (kalciumhydroxid). Jag ställde frågan om kalciumhydroxid används i processen samt om hur den produceras till certifieringsorganen, men de valde att lämna frågan obesvarad. Och nej det slutar inte där, för vid det här laget har man bara lyckats få fram ett salt av citronsyran, ett så kallat citrat. Enligt föreningen Äkta Vara så omvandlas detta salt sedan tillbaka till citronsyra genom behandling med svavelsyra*. Naturligtvis måste svavelsyran också någon gång produceras. Jag dubbelkollade med NaTrue vad gäller behandling med svavelsyra, men återigen svarade de så här: "The finer details of the production processes are confidential to the manufacturer so we are unable to provide more detailed information on the process." Och det är nu jag tycker att den där så omtalade transparensen inte är något värd.

I en annan översiktsartikel skriver man att vid 80 % av världsprodukten av citronsyra tillämpas en produktionsteknik där skumbildning tycks vara ett problem. Men det löser man genom att använda skumdämpande medel och dessa utgörs då av animaliska eller vegetabiliska fetter eller mekaniska system. Man nämner inte vilket ursprung fettet har och inte heller något om vilka industriella tekniker som används vid produktionen av det.

Nåväl, det slutar inte heller här för av den där färdiga citronsyran framställer man sedan flera varianter (citrater) som givetvis också nyttjas i produkter som marknadsförs som naturliga och ekologiska - exempel på sådana varianter är Glyceryl Stearate Citrate, Sodium Citrate, Potassium citrate och Triethyl Citrate. Citronsyra förekommer naturligt i sura frukter som t ex citron och det är ju detta man efterapar inom storindustrin, men den naturliga varianten säljs inte som ett vitt kristalliskt pulver, så vitt jag vet.

Det industrin strävar efter är naturligtvis en så billig tillverkningsprocess som möjligt. Följande skriver USDA "Given the widespread use of citric acid, the focus is on developing a cheap process. Because citric acid is a bulk, low-value product, the market is very competitive, and information about the various commercial processes and procedures is very closely held. Even patents do not provide adequate protection, so much of this production information is cloaked in industrial secrecy. About 99% of world production of citric acid occurs via microbial processes...".

En annan sak som slår mig i detta är hur arbetsförhållanden inom industrin där man tillverkar citronsyra ser ut. I en studie skriver man om personal som jobbar på en bioteknikanläggning som producerar citronsyra genom jäsning av melass med en stam av Aspergillus niger. Man fann arbetsrelaterad bronkospams och bevis på sensibilisering mot A niger. Man fann att i vissa delar av anläggningen var nigersporer närvarande. Men i en uppföljande studie visade man på att efter införande av ny ventilation förebyggde man nya fall av arbetsastma och ingen ny hudsensibilisering upptäcktes. Det här belyser ju hur viktigt det är med bra ventilation i dessa fabriker med tanke på att det faktiskt kan bildas luftburna mögelpartiklar från produktionsprocessen

Redan år 2007 låg världsproduktionen av citronsyra på 1,6 miljoner ton, enligt Föreningen Äkta Vara. Och den har ju inte minskat. Konsumtionen av citronsyra förväntas istället öka på grund av lågt produktionspris och för att ämnet används inom många olika industrier, från livsmedel, läkemedel, kosmetika till andra områden som exempelvis rengöringsmedel.

Emellertid skriver man i den här studien att det bland annat är konsumenternas efterfrågan av naturliga produkter som driver citronsyraproduktionen framåt. Hmm... Man anser tydligen att bara för att jag som konsument vill kunna köpa naturliga produkter så måste jag godta industriellt producerad citronsyra? Det kan inte istället tänkas vara produkttillverkaren som vill ha tillgång till billigare kemikalier? Jag menar att det ju trots allt föreligger en viss konkurrens på ekohyllan.

Nåväl, hur det än ligger till så förväntas den globala citronsyramarknaden enligt Grand View Research uppgå till 3,83 miljarder USD år 2025. Tänk vilken vinst för industrin! Med andra ord, det spelar ingen roll om mjölksyran eller citronsyran är godkänd av något certifieringsorgan - dessa bulkkemikalier kommer ändå inte från naturen och transparensen i produktionskedjan är lika med noll.

Den enda fördelen kring biotekniskt producerad mjölksyra och citronsyra utgörs av den förtjänst industrin kammar hem när man nyttjar billiga råvaror, såsom vassle, melass, stärkelseavfall (potatis, majs eller vete), betor och sockerrör och andra kolhydratrika material samt att själva produktionsmetoden är så pass billig att man kan producera ännu mer och tjäna ännu mer - mer tillväxt alltså. Men för mig som medveten konsument är det inte tillväxten som är viktig. Det som har betydelse för mig är hur äkta det där produktinnehållet egentligen är.

Tja, det mesta handlar om pengar och ovanstående är en av många anledningarna till varför jag har skapat appen RekoKollen - för ett mer äkta innehåll på ekohyllan.

*Jästextrakt tillverkas från restprodukter från bageri-, eller bryggeribranschen (Santa Maria)

*Svavelsyra är enligt Kemikalieinspektionen "... en tjockflytande, tung, färglös vätska". Det är kanske dags att begrunda hur svavelsyra blir till. "Svavelsyra framställdes förr ur järnsulfid med blykammarmetoden, vilken gav 78% syra, s.k. gloversyra. Numera används kontaktmetoden som med hjälp av platina eller vanadin-katalysatorer och syre överför SO2 (svaveldioxid) till SO3 (svaveltrioxid). Svaveldioxiden produceras genom rostning av rent svavel, en råvara som blivit den helt dominerande eftersom den uppkommer vid den ständigt ökande reningen av petroleumprodukter från svavel."

Frågor och svar om mjölksyra- resp. citronsyraproduktion till NaTrue , Soil Association samt Cosmos

Mjölksyraproduktion enligt CIR (Cosmetic Ingredient Review)

Growing commercial value of biodegradable & bioactive compounds drives lactic acid consumption in myriad industrial applications Overview of citric acid production from Aspergillus niger

PubChem - Lactic Acid

Shenet - Citronsyra

Jungbunzlauer - Olika kemikalier från citronsyra här och här

Jungbunzlauer - Olika kemikalier från mjölksyra

EPA - Förklaring till hur ammoniumsulfat produceras

Intressant i det hela: Possible Uses of Lactic acid Bacteria for Food and Feed Production

Tetra Pak - Dairy processing handbook

European Commission - Biotechnology

Annons

Relaterat innehåll från bloggen

  • Annons