Storindustrin stärker sin position på ekohyllan
Jag gillar inte statistik eftersom jag tycker att det är så fantastiskt tråkigt. Men jag tycker samtidigt att det är bra att ha lite koll på vad som sker inom ekosfären. Som jag har nämnt tidigare så köper multinationella hudvårdstillverkare gärna upp mindre företag som de ser potential i. Det är så det fungerar. Men ändå, ändå kan jag inte låta bli att uppröras när jag ser dessa giganter köpa upp de där småföretagen som satsar på naturliga och ekologiska produkter, bara för att kunna surfa på de där ekovågorna som bara tycks bli högre och högre. Ett alldeles färskt sådant exempel är att Unilever har köpt upp Schmidt’s Naturals. På Cosmetics Design kan man läsa följande "This week the multinational consumer goods company completed the deal to acquire Schmidt’s Naturals—a deal that was first announced just weeks ago and advances Unilever’s position in the clean, green, and natural beauty business."
Men det är ju inte enbart Unilever som pysslar med uppköp av mindre, mer "gröna" företag för att förbättra sin image. Även företag som Dow Chemical Co och DuPont är ivriga att visa upp en positiv varumärkesportfölj och ja det finns många exempel - Clorox som köpte upp Burts Bees, L’Oreal med sitt köp av The Body Shop och Logocos Naturkosmetik (Logona och Sante), Colgate Palmolives som köpte upp Tom’s of Maine, Procter & Gambles med sitt köp av Native Deodorants och SC Johnson med sitt köp av Ecover. Tja, det kanske blir bättre för mainstreamkonsumenten som får tillgång till fler produkter på ekohyllan som alla faller under epitetet hållbara och gröna produkter. För den lite mer kräsne konsumenten gör det ju kanske inte så stor skillnad. Dessa företag är ju ändå vad jag skulle vilja kalla för halvfabrikat, då man många gånger vid koll av deras innehållsförteckning faktiskt kan räkna de naturliga ämnena på sina fem fingrar och där bulkkemikalierna tillåts ta stor plats.
Stora multinationella företag har mycket att tjäna på strategier som dessa, men förutom ett bredare utbud av kemikalier som anses vara mer hållbara (ej att förväxla med orden naturligt eller ekologiskt) så gör det förstås ändå skillnad rent miljömässigt då man ju frångår konventionella fossilproducerade sådana. Emellertid skulle man ju kunna förledas att tro att produkterna blir billigare i och med en mer storskalig produktion, fast då måste man ju räkna in alla aktieinnehavare som förväntar sig utdelning förstås.
ChemSec's rådgivare Sonja Haider (som själv har ett förflutet som aktiehandlare) skriver bland annat följande i sin rapport Look Ahead att eftersom kemikalielagstiftningen stramas åt mer och mer världen över och konsumenterna kräver transparens vad gäller kemikalier så kan detta inte bli annat än en lovande marknad för investerare. Hon menar att tillväxten av säkrare kemikalier är väldigt positiv och enligt en OECD-studie så förutspådde 87 % av industrins kemister att erbjudanden för hållbara kemikalier kommer att öka under en 10 - 20 års-period. 42 % förutspådde till och med en betydelsefull ökning. Nåväl, som Sonja skriver så bidrar säkert aktieägarnas åsikter en hel del till storföretagens beslut och i detta försvinner förmodligen också den där ödmjukheten som kanske var en del av det mindre företagets värderingar.
Och kan vi konsumenter vara helt säkra på att storföretaget inte passar på att ändra innehållet i produkterna, för att liksom få ner kostnaderna ännu mer och dra in ännu mer pengar? Enligt en artikel i Forbes är det i alla fall vanligt att det går till på detta vis när storföretag köper upp ekologiska matföretag. Varför skulle det vara annorlunda när det gäller hudvårdsprodukter tänker jag. Och hur vet vi konsumenter att vinsten inte används till något som vi inte stöttar? Ja, det blir en del frågor i kölvattnet av dessa uppköp måste jag säga.
Vart går gränsen för kemikalieinnovationer?
Överallt kan man läsa om hur den globala kemikalieindustrin utvecklar nya gröna, hållbara och "eko"godkända kemikalier, men jag ser väldigt sällan något om att de investerar i mindre producenter som utvinner, vad jag skulle vilja påstå, mer naturliga sådana - exempelvis kallpressade oljor, nötsmör, bär-, eller örtextrakt, mjöl, stärkelse eller vax, det vill säga obetydligt bearbetade naturliga ämnen. En sökning på orden "organic ingredients" ger vid handen 211 nya kemikalier och 20 patent. Man kan nästan känna hur industrin nyttjar ordet naturligt till bristningsgränsen. Hur som helst så betyder ju inte detta nödvändigtvis att mindre företag inte också gör likadant, det vill säga att man istället för att använda helt naturliga ämnen så tar man hjälp av dessa nya och innovativa kemikalier som nämnda industri marknadsför. Detta framgår tydligt vid granskning av innehållet i ekoprodukter.
Eller som en kemikalietillverkare uttrycker saken: "“We recently launched a line of [natural polymers] called NativaCarec, which contain five [Ecocert] certified natural or certified organic starches for different aesthetic modification benefits,” says Presti. “We use a patented physical transformation process for these materials; we’re able to derive unique properties, benefits and process tolerance from [them] without adding any chemicals, so [they have] a clean label INCI name—such as corn starch, tapioca starch or rice starch.” Vilket i klartext betyder att vi konsumenter som kräver mer transparens inte kommer att kunna utläsa från INCI-namnet vad ämnet egentligen består av. Ett annat sådant förfarande är användningen av INCI-benämningen Parfum/Fragrance som man tillämpar på ämnen som är konserverande. Ett sådant exempel är Naticide.
Ovanstående handlar om patent och sådant är kostsamt såklart. Emellertid har storföretagen medvetet valt att vandra den här vägen och investerar i bulkkemikalier med draghjälp av aktieinnehavarna. Och numera får man även draghjälp av certifieringsorganen som godkänner nämnda kemikalier samt en hel drös med andra substanser som, i min värld, inte är särskilt äkta. Exempel på vad som godkänns hittar man i organisationernas databaser här, här, här och här. Lägg märke till de olika blandningarna beståendes av olika industriellt utvecklade kemikalier.
Och detta fortgår så länge vi konsumenter kräver "lätta och icke-feta emulsioner". Hur i all sin dar blev vi sådär krävande? Varför inte istället lära oss använda det lite mer naturliga, som kanske också är lokalt producerat? Både industrin och certifieringsorganen ger sken av att det är viktigt med transparens, men var hittas transparensen när man jobbar med patent?
Köphungriga konsumenter visar vägen
Samtidigt så lever vi i en digital värld där konsumenterna själva bloggar om vad de tycker om kemikalier i hudvårdsprodukter. Vi har blivit mer medvetna och bryr oss mer och mer om vår hälsa, vilket såklart också har lett till att vissa kemikalier favoriseras medan vissa väljs bort. En av flera trender 2018 är miljö och välbefinnande, vilket gör att storindustrin tvingas "komma ikapp" och detta leder naturligtvis till nya kemikalieinnovationer - fler nya kemikalier alltså.
Emellertid verkar det som att medvetna konsumenter trots allt bryr sig om varifrån grödorna, som sedermera blir till dessa nya kemikalier, kommer ifrån. Man kan ju inte fortsätta att utnyttja naturen, för det bidrar ju till både monokulturer och att naturresurser tar slut. Men istället för att fokusera på lokalproducerat och ett mer äkta innehåll så tar industrin till metoder som t ex bioteknik. Jamen cirkulär ekonomi!, ropar säkert någon. Självklart bättre för miljön, svarar jag. Men varför måste produktportföljen hela tiden växa? Det går inte att bortse ifrån att tillväxt och ekonomi är det som gäller. Punkt. Eller som man uttrycker det i denna artikeln: "... the beauty industry will need “to find alternative sources and methods to continuously feed the rising consumer demand for natural and organic ingredients."
Själv tror jag snarare att det är dags att vi konsumenter börjar fundera över hur många hudvårdsprodukter vi egentligen är i behov av. Varför anser vi att vi behöver en produkt till händerna, en annan till benen, en tredje till fötterna, en fjärde till naglarna, en femte till ansiktet osv? Vi kanske skulle införa ett stopp mot all konsumtionshets?
Nåväl, i detta måste ju storindustrin hitta nya kanaler och man är inte sena att nyttja influensers som berättar om vad de tycker om produkterna i sina sociala kanaler. Global Cosmetic Industry skriver att förra året (2017) engagerade sig så många som 1,5 miljarder människor med skönhetsmärken via Facebook, Twitter och Instagram. Ja, storföretagen gör allt för att hitta nya vägar för att nå oss konsumenter och ett sätt är såklart att ta hjälp av digital marknadsföring, som ger snålskjuts rätt in i gräddan av nya köphungriga "eko"konsumenter som har fått upp ögonen för produkter på ekohyllan. Nej, jag säger inte att det är fel att handla produkter från nämnda hylla, jag vill bara ha ett mer äkta innehåll i produkterna som står placerade där.
Som sagt, marknaden för ekologiska och naturliga hud- och kroppsvårdsprodukter växer så det knakar och enligt Transparency Market Research förväntas denna sektor växa med 11.3 % fram till år 2022 - i klartext värderades denna marknad till 10,9 miljarder US-dollar 2017 och förväntas stiga till 18,7 miljarder US-dollar fram till 2022. Och inte helt oväntat nämner man några storföretag som de ledande aktörerna inom denna marknad. Tillika är det ju på grund av oss konsumenter som storindustrin anser sig tvingade (men i hemlighet hoppar högt av glädje) att ta till ovan nämnda väl valda strategiska drag.
Men som jag alltid har sagt, det är de små och mer ekovänliga företagen som ligger i framkant, som banar väg för ett skifte i vår syn på vad hudvårdsprodukter egentligen behöver innehålla - trots att de kanske inte alltid syns på sociala medier och inte ens har influensers som skriver om deras produkter. Det är dessa små indieföretag med sina hudvårdsprodukter, gjorda i små batcher och fria från bulkkemikalier, som har kämpat i uppförsbacke med dyra omkostnader, som är de stora stjärnorna och som också har skapat marknaden från allra första början.
The bottom line is, do your research och lyssna inte allt för mycket på personer som får betalt för att recensera hudvårdsprodukter som innehåller många onödiga kemikalier som till exempel tensider, biotekniska ämnen, sötningsmedel och oleokemikalier.
How Connected Consumers are Creating A New Beauty Industry
Natural personal care proves to be good business for Clorox
How Indie Brands Are Setting the Pace & Influencing Beauty Trends
Natural Market Expected to Move from Niche to Norm
The top ten global consumer trends for 2018 – Euromonitor
The Ugly Truth About Cosmetic Marketing (Podcast)
Inside the Indie Acquisitions - Global Cosmetic Industry