•  

    Tycker du om det du läser?

  • Bjud mig på en kopp kaffe

INCI – vad är det?

Vad är INCI?

Kemikalier i hudvårdsprodukter har inga E-nummer så som livsmedelstillsatser och det är därför mycket mer problematiskt att identifiera råmaterial (råvaror) och hur kemikalien har producerats. Det är också så att det är många fler kemikalier som används inom kosmetikaindustrin än inom livsmedelsindustrin. Alla kosmetiska konsumentprodukter inom EU måste dock innehållsdeklareras enligt ett system som man kallar för INCI-systemet (uttalas "INKI").

INCI är en förkortning för The International Nomenclature of Cosmetic Ingredients och tack vare INCI-systemet är det möjligt att identifiera de ämnen som ingår i produkten. Detta är viktigt inte bara för allergiker utan även för var och en som vill veta vilka ämnen man låter sin hud komma i kontakt med. Eftersom INCI-märkningen ska garantera att ingredienser skrivs på exakt samma sätt på alla produktetiketter i alla EU’s medlemsstater har man därför valt att använda latinska namn. Problemet med INCI-systemet är att dessa latinska benämningar är termer som kan vara svåra för en vanlig konsument att förstå.

INCI gör ingen skillnad på om kemikalien är syntetisk, naturlig eller ekologisk. Numera tillverkas kemikalier som tidigare producerades från fossil råvara genom t ex fermentering vilket gör att kemikalien faktiskt kan godkännas som vore den hållbar, naturlig alternativt ekologisk. Men hur kemikalien är producerad går inte att läsa ut från INCI-förteckningen. Man kan heller inte läsa ut ur INCI-namnet om kemikalien till exempel är vegansk.

Enligt INCI-systemet måste ingredienserna på varje produkt anges i mängdordning. Det innebär att det ämne som produkten innehåller mest av skrivs ut först och sedan kommer alla ämnen efter varandra i fallande ordning, utom de där sista som förekommer i 1% eller ännu mindre mängd. Organic Makers har en jättebra guide om just INCI.

Många problem med INCI

Tyvärr är det så att om man vill veta mer om kemikaliernas ursprung så hjälper knappast INCI-namnet. Och skulle jag få för mig att leta i databasen CosIng eller i COSMOS egen databas så blir jag besviken för där hittar jag inte hellre någon närmare information om ursprunget till kemikalien.

Vad gör jag då? Ja, om jag verkligen är intresserad av att lära mig mer så fortsätter jag naturligtvis söka information i andra databaser, men skulle jag inte orka göra det så måste jag istället vända mig till produkttillverkaren.

Tyvärr är det vanligt att produkttillverkaren inte har någon aning om tillverkningsprocessen (om det inte handlar om en kallpressad olja förstås) och måste då i sin tur vända sig till sin råvaruleverantör. Och det är inte alltid att produkttillverkaren kan svara på frågor om hur kemikalierna de använder tillverkas till exempel på grund av patent.

Ibland händer det även att produkttillverkare inte heller är intresserade av kemikaliernas ursprung. Jo, man känner oftast till att råmaterialet är majs eller kokosolja, men själva produktionsprocessen har man för det mesta ingen kunskap om och man kan t ex tycka att det räcker att ursprunget är vegetabiliskt eller att kemikalierna är godkända av något certifieringsorgan.

Jag har varit i kontakt med många hudvårdstillverkare som väljer att förlita sig på ekogodkända kemikalier till sina produkter, som när jag ställer frågor om själva produktionsprocessen istället väljer att hänvisa mig till certifieringsorganens regelverk.

Varken Läkemedelsverket eller Kemikalieinspektionen har kunskap om hur kemikalier produceras. Läkemedelsverket ansvarar enbart för att produkterna är säkra att använda och Kemikalieinspektionens ansvar rör till exempel bara frågor om hur kemikalierna ska vara klassificerade, förpackade och märkta.

Som konsument verkar det nästan helt omöjligt att få veta hur kemikalierna i produkter på ekohyllan produceras och certifieringsorganen är heller inte skyldiga att berätta detta för mig.

INCI-namn som innehåller ordet "extract" kan till exempel innehålla kemikalier som inte listas i INCI-namnet. Både torra pulver och flytande varianter kan heta "extract" i INCI-listan. Torra pulver kan t ex innehålla maltodextrin och citronsyra. Flytande extrakt kan vara konserverade med t ex kaliumsorbat och natriumbensoat.

INCI-namnet säger heller ingenting om vilket lösningsmedel som har använts dvs om det handlar om en tinktur, infusion eller ett Co2-extrakt.

Och om du nu skulle råka få för dig att kika på etiketten och ser att det står "Aloe Barbadensis Leaf Juice" överst i innehållsförteckningen så är det inte alla gånger så enkelt som att det är frystorkat pulver man har använt i produkten (men det kan vara det).

Aloeveran kan t ex vara konserverad med diverse konserveringsmedel och även innehålla andra inte så roliga kemikalier. Aloeveran kan till exempel också säljas i flingform och i pulverform. Torkat pulver kan vara antingen spraytorkat eller frystorkat och vara helt utan utan konservering. Både flingor och pulver blandas till exempel ut med vatten och INCI-namnet på etiketten kan då vara Aloe Barbadensis Leaf Juice. Här har jag skrivit en del om just aloevera.

INCI-namn och olika beskrivningar

Kom ihåg att INCI-namnen oftast ger betydligt mer information än vad svenska ingrediensbeskrivningar ger. Några exempel på svenska beskrivningar som inte säger så mycket är t ex "Sockertensid", "Växtfibrer" och "Björksocker".

Det låter naturligt men det säger precis ingenting om hur dessa kemikalier tillverkas - om ifall att man inom industrin har använt sig av andra kemikalier i produktionsprocessen och inte heller någonting om hur dessa andra kemikalier i sin tur har producerats.

INCI-namnet ska inte förväxlas med det latinska växtnamnet. Latinskt växtnamn för kokospalm (själva växten) är Cocos Nucifera och för olivträdet är det Olea Europaea. Så om det i INCI-förteckningen står Cocos Nucifera Oil respektive Olea Europaea fruit oil så är det kokosolja respektive olivolja. Men INCI-namnet säger ingenting om hur oljan utvinns - t ex om den är kallpressad, varmpressad eller om den är ekologisk eller Fairtrade.

Men förutom oljor så hittar man ju även botaniska ingredienser från växter såsom växtextrakt och då anges det botaniska namnet på latin tillsammans med själva namnet för den del av växten som har använts till extraktet samt vilken beredningsform som har använts - ett par exempel är Calendula Officinalis Flower Extract (extrakt av ringblommor) och Urtica Dioica (Nettle) Extract (extrakt av nässlor). Läs gärna mer på KoHFs sida.

Men problem uppstår om INCI-namnet för det botaniska extraktet översetts till svenska och beskrivs som t ex "Blomextrakt av ringblomma". Sådana förenklade beskrivningar berättar ingenting om vad extraktet innehåller. Ett annat problem med INCI-namn för just botaniska extrakt är när det enbart skrivs ut som t ex Arnica Montana (arnica flower) extract, men samtidigt innehåller konserveringsmedel. Konserveringsmedlet skrivs alltså inte ut.

Hur som helst så dyker det även upp INCI-namn som till exempel Coco-Caprylate/Caprate och Glyceryl Stearate. Dessa namn är inga växtnamn utan istället handlar det om kemikalier tillverkade av raffinerade oljor/fettsyror (t ex stearinsyra) vars komponenter sedan har sammanfogats med andra kemikalier (t ex Glycerin). Men det som komplicerar detta är när det dyker upp förenklande beskrivningar på svenska såsom "från kokosolja" eller "Olivoljeemulgator".

Sista exemplet får bli INCI-namnet Citric Acid som på svenska kan beskrivas som "Fruktsyra". Det handlar naturligtvis inte om den naturliga citronsyran som faktiskt finns i citroner utan i själva verket är detta en kemikalie som utvinns biotekniskt (genom fermentering), där svartmögel får äta av industriellt avfall. I produktionen används även andra kemikalier såsom kalciumhydroxid och svavelsyra.

Vill du djupdyka i ämnet så har The Personal Care Products Council (PCPC) massor av information på sin sida.