• Bli en Patreon

     

    Om du vill bidra lite extra och bli en patreon så möjliggör du för mig att avsätta mer av min tid till att skriva om innehållet i produkter på ekohyllan. Annars läser du min blogg fortsatt helt gratis. 

     

    Patreon är den största plattformen för frivilliga betalningar av saker till framför allt kreatörer av olika slag. Du väljer själv vilken summa du vill bidra med, exempelvis 1 dollar i månaden och uppåt och du kan när som helst ändra summa eller avsluta.

INCI – vad är det?

Vad är INCI?

Kemikalier i hudvårdsprodukter har inga E-nummer så som livsmedelstillsatser och det är därför mycket mer problematiskt att identifiera råmaterial (råvaror) och hur kemikalien har producerats. Det är också så att det är många fler kemikalier som används inom kosmetikaindustrin än inom livsmedelsindustrin. Alla kosmetiska konsumentprodukter inom EU måste dock innehållsdeklareras enligt ett system som man kallar för INCI-systemet.

INCI är en förkortning för The International Nomenclature of Cosmetic Ingredients och tack vare INCI-systemet är det möjligt att identifiera de ämnen som ingår i produkten. Detta är viktigt inte bara för allergiker utan även för var och en som vill veta vilka ämnen man låter sin hud komma i kontakt med. Eftersom INCI-märkningen ska garantera att ingredienser skrivs på exakt samma sätt på alla produktetiketter i alla EU’s medlemsstater har man därför valt att använda latinska namn. Problemet med INCI-systemet är att dessa latinska benämningar är termer som kan vara svåra för en vanlig konsument att förstå.

Enligt INCI-systemet måste ingredienserna på varje produkt anges i mängdordning. Det innebär att det ämne som produkten innehåller mest av skrivs ut först och sedan kommer alla ämnen efter varandra i fallande ordning. Således skrivs det ämne ut sist som produkten innehåller minst av. Om du nu skulle råka få för dig att kika på etiketten och ser att vatten står först så betyder det att produkten innehåller mest vatten. Skulle det tillika finnas en etikett på flaskan som deklarerar att produkten är 98 % ekologisk, bör du fundera över tillförlitligheten, då vatten inte kan räknas som ekologiskt.

Problemet med INCI

Tyvärr är det så att om man vill veta mer om en kemikalies ursprung så hjälper knappast INCI-namnet. Och skulle jag få för mig att leta i databasen CosIng så blir jag besviken för där hittar jag inte hellre någon närmare information om ursprunget till kemikalien. Vad gör jag då? Ja, om jag verkligen är intresserad av att lära mig mer så fortsätter jag naturligtvis söka information i andra databaser, men skulle jag inte orka göra det så måste jag istället vända sig till produkttillverkaren. Det är tyvärr oftast som så att till och med produkttillverkaren måste vända sig till sin råvaruleverantör eftersom man som tillverkare kanske bara köper in en kemikalie som man tycker verkar bra. Många produkttillverkare är inte heller särskilt intresserade av kemikaliens ursprung. Jo, man känner oftast till att råmaterialet är majs eller kokosolja, men själva produktionsprocessen har man för det mesta ingen kunskap om och man tycker många gånger att det räcker att ursprunget är vegetabiliskt.

Jag har varit i kontakt med många hudvårdstillverkare som väljer att förlita sig på ekokemikalier till sina produkter, som när jag ställer frågor om själva produktionsprocessen istället väljer att hänvisa mig till certifieringsorganens regelverk. Och varken Läkemedelsverket eller Kemikalieinspektionen har kunskap om hur dessa kemikalier produceras. Läkemedelsverket ansvarar enbart för att produkterna är säkra att använda och Kemikalieinspektionens ansvar rör till exempel bara frågor om hur kemikalierna ska vara klassificerade, förpackade och märkta. Som konsument verkar det nästan helt omöjligt att få veta hur kemikalierna i dessa ekoprodukter produceras och certifieringsorganen är heller inte skyldiga att berätta detta för mig.

INCI-namn eller svenska namn?

Hur som helst så ger INCI-namnen oftast betydligt mer information än vad dess svenska motsvarighet ger. Ett exempel på detta är kemikalien sockertensid. Låter väl naturligt, eller? Företag kan beskriva ämnet så här - "från majs och kokosfett". Jovisst börjar det med den där kokosnöten eller palmråvaran och den så naturliga majsen. Det som emellertid inte skrivs ut på etiketten är att kokosoljan extraheras, manipuleras till en fettalkohol som får reagera med glukos (druvsocker) som för längesedan var majs (Shenet).

Druvsockret då? Industriellt framställs druvsocker (som också kallas för glukos) främst genom syra- eller enzymhydrolys av stärkelse. Det här kallas för bioteknik. Enligt Lunds Universitet (Lunds Universitet) och Omics International är enzymer proteiner som utför (katalyserar) kemiska reaktioner och som framställs från jäst eller bakterier som odlas biotekniskt. Men man beskriver alltså den där sockertensiden som om den enbart vore tillverkad av majs och kokos.

Bra att komma ihåg är alltså att när en råvara har blivit processad (omgjord) till en kemikalie som har ett visst syfte (ex. emulgeringsmedel, förtjockningsmedel, tensider osv.) identifieras detta kosmetiska råmaterial med dess kemikalienamn - INCI.

INCI-namnet ska inte förväxlas med det latinska växtnamnet. De latinska växtnamnen för till exempel kokosolja och olivolja är Cocos Nucifera Oil respektive Olea Europaea fruit oil. Men i INCI-förteckningen dyker det ofta upp namn som till exempel Coco-caprylate/caprate och Glyceryl Stearate. Då handlar det istället om att man har delat upp den så naturliga oljan i dess beståndsdelar och sammanfogat dessa delar med andra kemikalier (som också måste produceras).

Dela