Rättvis handel

Rättvis handel är ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Samarbetet syftar till att förbättra situationen för producenter, att öka deras tillgång till marknader och att arbeta för en hållbar utveckling. Rättvis handel ska ge producenter, främst missgynnade småskaliga producenter, möjligheten att förbättra sin levnadsstandard och arbetsförhållanden. De som arbetar med rättvis handel har som mål att verka för social jämlikhet, skydd för miljön och ekonomisk trygghet genom långvariga handelsförbindelser.

World Fair Trade Organization (WFTO) och Fairtrade International är två organisationer som arbetar med Fair Trade och de producentorganisationer, importörer och återförsäljare som är medlemmar i WFTO åtar sig att följa 10 principer. De 10 principerna är baserade på ILO:s kärnkonventioner och är till för att motverka diskriminering och orättvisor i det internationella handelssystemet.

1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter
2. Transparent och demokratisk organisation
3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar
4. Rättvist pris och rättvis betalning
5. Inget barnarbete eller tvångsarbete
6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter
7. Goda arbetsförhållanden
8. Kapacitetsbyggande
9. Ökad medvetenhet om Fair Trade
10. Miljöhänsyn

Här hittar du mer information kring rättvis handel.

Rättvisemärkt

Rättvisemärkningen Fairtrade är en etisk och social märkning med inriktning på mänskliga rättigheter. Rättvisemärkningen garanterar att odlarna har fått avtalsenlig betalning för sitt arbete, att barnarbete motverkas, att miljömässigt hållbar utveckling uppmuntras, men en rättvisemärkning är inte synonymt med att något odlas ekologisk även om detta också uppmuntras. Rättvisemärkningen betyder att den som odlat råvaran har uppfyllt de internationella Fairtrade-kriterierna. Alla produkter som är certifierade av Fairtrade kommer från länder med utbredd fattigdom, men certifieringen ges inte till enskilda odlare utan endast till kooperativ eller plantager.

Fairtrade Sverige skriver att "Dina hud- och hårvårdsprodukter kan också vara Fairtrade-märkta. Fairtrade-certifierat sheasmör, olivolja, kakaosmör, socker, honung, kokosolja, arganolja och olika extrakt är exempel på ingredienser som kan ingå i hudvårdsprodukter." Men kom ihåg att det enbart är de växtbaserade ämnena i en Fairtrademärkt produkt som är just rättvisemärkta. För 8 år sedan skrev jag ett inlägg om innehållet i några Fairtrademärkta hudvårdsprodukter. Kanske dags att återigen göra ett djupdyk på området 🙂

Ekologiskt

Ekologisk produktion innebär i korthet att inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel får användas i odlingen. Djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden, vistas ute och äta ekologiskt foder. Genmodifierade organismer (GMO) är inte tillåtna. När något är ekologiskt syftar man till vilken odlingsmetod som har använts, men de olika certifieringsorganen som certifierar kosmetiska produkter (t ex hudvård och schampo) har olika regelverk för vad produkterna får lov att innehålla för att få bära en ekologisk certifiering. Det finns inget regelverk för kosmetiska produkter inom EU:s kosmetikadirektiv som reglerar begreppet ”ekologiskt”.

Ekologiska ingredienser

En produkt som marknadsförs som ekologisk ska ju huvudsakligen innehålla ingredienser med ett ekologiskt ursprung, där grödan är odlad, uppvuxen och förvarad utan användning av kemikalier, växtgift, bekämpningsmedel och andra kraftfulla gifter. Ekologiska ingredienser får inte komma från genmanipulerade grödor.

Detta betyder inte att grödan som vuxit upp på en ekoodling har blivit bearbetad på minsta möjliga vis. Det betyder inte ens att kemikalien som processas från den naturliga grödan och som sedermera godkänns i ekocertifierade produkter är "naturlig". Att ett regelverk används betyder inte att hudvårdsprodukter som marknadsförs som ekologiska per automatik är fria från industriellt raffinerade kemikalier.

Industriella produktionsprocesser som anses vara minimal bearbetning för den här kemikaliekategorin kan exempelvis vara hydrolys (delning av molekyler), hydrogenering (härdning av oljor) alternativt fermentering med hjälp av biotekniskt odlade mikroorganismer från till exempel bakterier eller svamp (t ex citronsyra och sclerotiumgummi).

Fettsyror finns t ex i naturliga oljor, men den där oljan måste raffineras på något vis för att man ska kunna utvinna själva fettsyran (t ex stearinsyra), innan man t ex kan sammanfoga den med andra ämnen (t ex Glyceryl Stearate Citrate).

Certifierat ekologisk

Ekologiskt intresserade organisationer har en internationell paraplyorganisation IFOAM, International Federation of Agriculture Movements. IFOAM fastställer baskrav för ekologisk odling som vissa märkningsorganisationer valt att följa när de sätter upp kriterier för vad som får märkas med deras märke. För att få skriva ”ekologiskt odlad” på ett livsmedel måste odlingen uppfylla EU:s krav på ekologisk odling och vara kontrollerad av ett godkänt certifieringsorgan. Märkningar godkända av IFOAM klarar EU:s krav. Exempel på sådana märken är USDA (USA), KRAV (Sverige), Soil Association (Storbritannien), CCOF-international (USA).

Organisationer som ICEA (Italien), Soil Association (England), BDIH (Tyskland), Ecocert (Frankrike) Cosmebio (Frankrike) står bakom en annan organisation, nämligen COSMOS. De har gemensamt utarbetat ett regelverk för vad de anser vara naturligt och ekologiskt när det gäller kosmetiska produkter.

Bakom en annan certifierande organisation som heter NATRUE står företag som WALA, Weleda, Laverana, PRIMAVERA, LOGOCOS och CEP. De har precis som ovanstående utarbetat ett regelverk för vad just de anser vara naturligt och ekologiskt när det gäller kosmetiska produkter. NATRUE är också medlemmar i IFOAM.

Själv längtar jag till den dagen då en "Äkta Vara"-märkning för hudvård uppfinns. Här kan man t ex fundera på skillnaden mellan KRAV-märkt mat och Äkta Vara-märkt mat - vilken märkning innebär minst andel tillsatser?

Jag skulle vilja säga så här - en certifiering av en ackrediterad organisation är det enda sättet att se till att produkterna lever upp till de olika certifieringsorganens helt frivilliga krav för vad just de anser vara ekologiskt. Notera att trots att organisationerna bara tillåter ingredienser med ett naturligt ursprung (t ex spannmål, alger eller bivax) så har de ändå en lång lista på olika produktionsprocesser som är tillåtna vid tillverkning av ekologiskt certifierade kemikalier.

Värt att notera är att en kosmetisk råvara kan vara enkla kallpressade oljor, smör, vax och örter, men det kan även vara sammansatta kemikalier med ursprung ovanstående råvaror som har bearbetats till oigenkännlighet. För att en sammansatt kemikalie ska bli godkänd av ett certifieringsorgan så behöver ursprunget inte komma från ekologiskt jordbruk utan man kan t ex nyttja överbliven biomassa från olika industrier (ex. träindustrin, livsmedelsindustrin eller jordbruk) och då beskrivs detta som cirkulärt - vi talar då om begreppet grön kemi. Värt att också notera är att vatten, salt och lera inte kan certifieras som ekologiskt eftersom det inte odlas och för att komplicera det hela så finns det också sådant som är vildväxande t ex nötter.

Certifierade produkter innehåller ofta industriellt designade kemikalier som till exempel förtjockningsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, tensider och konserveringsmedel. Vill man slippa dessa kemikalier kan man använda appen RekoKollen.

Den 20 januari 2021 kom en ny dom i vilken man menar att "... det tydligt behöver framgå vad som avses med ekologisk och eko i reklamen. " Vidare skriver man på Konsumentverkets webbsida att "Det räcker inte att hänvisa konsumenten till mer information på en annan sida på webbplatsen utan förklaringen, ”kvalificeringen” som det heter i juridiska termer, måste finnas alldeles intill begreppen. Det är extra viktigt med tydlighet, skriver domstolen, eftersom många konsumenter uppfattar begreppen ekologisk och eko som något positivt för miljön." Samt "Domstolen fann inte heller att det var tillräckligt tydligt att bara ha med märkningen Ecocert Cosmos Organic som en förklaring till vad som menas med ekologisk."

Naturligt

Växten/plantan/grödan kommer från naturen. Den kan vara odlad eller vildväxande som nötter eller örter och insamlad från naturen som exempelvis bivax. Men det kan även betyda att grödan är odlad och uppvuxen på en plantage i monokultur och besprutad likväl som att den är ekologiskt odlad. Naturliga grödor kan bidra till skogsskövling och kanske också andra problem i naturen.

När något (t ex en ögonkräm eller ett schampo osv.) marknadsförs som naturligt syftar man till att produkten ska innehålla ingredienser med ett naturligt ursprung.

När man pratar om "naturligt ursprung" så kan det exempelvis innebära att man nyttjar biomassa (avfall) från olika industrier (t ex träindustrin, livsmedelsindustrin eller jordbruk) och i dessa produktionsprocesser används ofta biotekniskt framtagna mikroorganismer som svampar och bakterier men även jäst.

Kom ihåg att certifieringsorganen som certifierar kosmetiska produkter som innehåller kemikalier med ett naturligt ursprung har olika regelverk för vad produkterna får lov att innehålla för att få bära en certifiering som anger dess naturlighet.

Det finns inget regelverk för kosmetiska produkter inom EU:s kosmetikadirektiv som reglerar begreppet ”naturligt”.

Naturliga ingredienser

En produkt som marknadsförs som naturlig ska ju huvudsakligen innehålla ingredienser med ett naturligt ursprung. Det behöver dock inte betyda att ingrediensen kommer direkt från en planta eller att grödan är minimalt processad.

Den naturliga växten/plantan/grödan kan ha genomgått en längre produktionsprocess i vilken andra kemikalier används, men den kan också enbart ha genomgått kallpressning alternativt krossning / rensning / torkning / extraktion osv.

En ingrediens som sägs ha ett naturligt ursprung kan också ha blivit producerad med hjälp av biotekniskt framtagna mikroorganismer (som svampar och bakterier men även jäst). Exempel på sådana är Xanthan Gum, Gellan Gum, Sclerotium Gum, Rhizobian Gum, Biosaccharide Gum-1, -2, -3 och -4 och Beta-Glucan. Om produkten är certifierat naturlig så används som regel inga gentekniskt framtagna mikroorganismer. Däremot är icke-genmodifierade mikroorganismer vanliga i produktionen.

Aminosyror, proteiner, peptider, xylitol, vitaminer, citronsyra, cellulosa, bensoesyra osv finns som naturliga beståndsdelar i växter och andra grödor som är både konventionellt och ekologiskt odlade, men de framställs också i stor industriell skala. Trots detta anser man inom "eko"industrin att dessa ämnen, när de har blivit industriellt producerade är likvärdiga de som finns i naturen och således godkänns de i en produkt som marknadsförs som både naturlig och ekologisk.

Man menar att om ett ämne har genomgått en kemisk förändring till följd av en naturlig biologisk process (läs med hjälp av mikroorganismer) anses produkten fortfarande vara naturlig, men i naturen har dessa ämnen dock andra molekyler i sin närhet och alla dessa samverkar på ett eller annat sätt på ett för naturen självklart sätt. Det betyder att ämnena i sitt naturliga tillstånd således inte tas ur sitt sammanhang så som görs när man inom industrin manipulerar, bearbetar, extraherar och framställer dessa.

I naturen har allt sin alldeles bestämda funktion, men inom industrin tilldelas dessa ämnen en funktion som anses kunna inbringa pengar eller ge dig som konsument en fördel - beroende på hur man väljer att se det. Organic Makers har en jättebra guide om Naturlig och ekologisk hudvård och certifiering.

Emellertid finns det också en annan aspekt och det handlar om hållbarhet och en cirkulär ekonomi.

Hållbart

Vid hållbar produktion används grön kemi. Inom grön kemi utgår man från tolv principer.

1. Undvik avfall.
2. Designa säkrare kemikalier och produkter.
3. Designa mindre riskfyllda kemiska synteser.
4. Använd förnybara råmaterial.
5. Använd katalysatorer, inte stökiometriska reagenser.
6. Undvik kemiska derivat.
7. Maximera atomekonomin.
8. Använd säkrare lösningsmedel och reaktionsförhållanden.
9. Öka energieffektiviteten.
10. Designa kemikalier och produkter som kan degraderas efter användning.
11. Analysera i realtid för att förhindra föroreningar.
12. Minimera olyckspotentialen.

Det saken handlar om är inte att skapa färre kemikalier utan det handlar istället om att skapa kemikalier som inte är giftiga för miljön och oss människor och som har mindre påverkan på klimatet. Det handlar om att man istället för att använda fossila råvaror utgår från biobaserade sådana. Det handlar om att ta tillvara industrins överblivna avfall och att skapa nya kemikalier - bioraffinering.

Man skulle också kunna säga att processen går ut på att från en blandning av värdefulla kemikalier utvinna en värdefull blandning av kemikalier.

Hållbara ingredienser

Många produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga innehåller hållbara kemikalier. Det kan handla om kemikalier som har producerats från till exempel biomassa - t ex avfall från olika industrier (livsmedels-, jordbruks-, och skogsindustrin) som inte behöver vara ekologiskt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi går hand i hand och stora industrier som t ex BASF, Cargill, Solvay, Croda, Clariant och DuPont tillverkar många nya kemikalier som är godkända av Ecocert, NaTrue och COSMOS. Dessa hållbara kemikalier designas för att fylla ett visst syfte - till exempel som förtjockningsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, tensider och konserveringsmedel.

Ett tveeggat svärd är dock att dessa fabriker är byggda för storproduktion och att det i företagens produktportföljer finns många olika sorters kemikalier och inte enbart sådana som används inom kosmetika.

Dessa storindustrier tillverkar till exempel fungicider, insekticider, herbicider och skadedjursbekämpningsprodukter, men även rapshybrider som är Roundup Ready. Det kan också vara plast, bläck och beläggningsprodukter, bromsvätskor och kylvätskor, betongtillsatser, men även rengöringsmedel för industrier, silikongummimaterial, lim och beläggningar, konstgräs, polyetenprodukter för datorer, akrylbindemedel och tillsatser för puts och takbeläggningar.

De där hållbara ingredienserna som utvinns och designas inom denna storindustri har finurligt nog anpassats på ett sätt så att det blir enklare för produkttillverkaren att skapa olika sorters produkter och utbudet på ekohyllan är större än någonsin förr. Men behöver vi verkligen köpa en produkt till fötterna, en till händerna, en till armbågen, en annan till dekolletaget och flera olika till kropp och knopp. Hur stort är egentligen vårt reella behov? Och skulle vi förresten inte minska vår konsumtion? Detta får mig att börja tänka på Earth Overshoot Day.

Även om cirkulär ekonomi skapar värden av sådant som redan finns (t ex livsmedelsavfall) utan att bidra till skadliga utsläpp så verkar det ändå som att ovan nämnda storindustrier hela tiden ser till att maximera sitt kassaflöde. Men vad kommer hända om vi fortsätter med en evig tillväxt i en ändlig värld. Hur hållbart är en ständig tillväxt? Läs mer om storindustrin.

Jag är ett stort fan av Jason Hickel och David Jonstad som båda förespråkar degrowth (nedväxt) och jag tror inte att vi kan lösa klimatkrisen genom en fortsatt tillväxt av fler industridesignade kemikalier i produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga.

Clean Beauty

Det finns ingen certifiering för begreppet Clean Beauty utan produkter som marknadsförs som Clean kan innehålla både syntetiska och naturliga kemikalier.

Ett företag beskriver det så här: "We use carefully selected clean synthetics, in harmony with our naturally derived ingredients...".

Det handlar mer om att produkterna ska vara säkra att använda och inte innehåller skadliga kemikalier och att man är transparent med vad produkterna innehåller. Begreppet kommer från USA där regelverket för kemikalier inte är lika strängt som i Europa. Olika varumärken definierar Clean Beauty på lite olika sätt helt enkelt för att man definierar begreppet olika, därför kommuniceras det också på olika sätt beroende på vilket företag det handlar om.

Produkter som marknadsförs som Clean Beauty behöver inte vara ekologiska och kan innehålla kemikalier som är framställda med hjälp av t ex bakterier/enzymer/svampar såsom Xanthan gum (xantangummi), Trehalose, Citric Acid (citronsyra) samt syntetiska kemikalier såsom dimethicone (syntetisk silikonolja), PEG-100 stearate (stearinsyra som fått reagera med etenoxid), Acrylates/C10-30 Alkyl Acrylate Crosspolymer (plastkemikalie), Carbomer, Disodium EDTA osv. Men också andra labbkemikalier såsom sh-Hexapeptide-2, Palmitoyl Tripeptide-1 och Palmitoyl Tetrapeptide-7.

Syntetiskt

Ett ämne som är tillverkat genom en kemisk process eller genom en process som kemiskt förändrar en substans från naturligt förekommande växter, mineraler eller djur. Petrokemikalier inkluderas i denna kategori. Men eftersom en fossil ekonomi inte längre är önskvärd så ligger fokus numera på syntetisk biologi som kan förklaras som att man använder mikroorganismer som cellfabriker för att producera specifika molekyler av intresse som inte kan hittas i naturen. I alla fall menar storföretaget Croda att det är så det ligger till.

Vidare menar man att Syntetisk biologi är en kombination av flera vetenskapliga discipliner...". "Matematisk modellering / bioinformatik, molekylärbiologi, mikrobiologi, genteknik, kemi, ingenjörsvetenskap, automation...  Konceptet är att man använder (bio)tegelstenar som är standardiserade och kan sättas ihop för att fylla en funktion - med detta kan man skräddarsy produktionen av proteiner och peptider, antioxidanter, pigment, UV-filter, biomaterial och polysackarider.

Amyris som bland annat tillverkar skvalan som är Ecocertgodkänt (Squalane) och Bisabolol (Bisabolol) genom fermentering beskriver sin verksamhet så här "At the core of our value is our ability to develop molecules, manufacture them at scale and commercialize them with partners who are leaders in their markets." samt "...enables more profitable supply chains." Läs gärna mer om storindustrin.

Geltor, ett annat företag som bland annat tillverkar ett veganskt marint kollagen beskriver produkten som att den är"... bio-designed for beauty and personal care...". Produkten är "100% plant and synthetic origins". Geltor menar att "As market needs rapidly evolve, intentionally biodesigned proteins continue to meet the challenge..."

Den Amerikanska organisationen Synthetic Biology Coalition går ytterligare ett steg och menar att: "Adoption of synthetic biology leads to increased health for humans and the planet."

ETC Group menar att syntetisk biologi används för att utveckla en plattform för produktion av så kallade "naturliga" smaker och dofter inklusive eteriska oljor som kommer från växter. Man skriver att "Synthetic biology companies aim to produce high-value, low-volume flavor/fragrance compounds in engineered microbes as a market alternative to costly botanical imports or chemically-derived synthetics."

Hur påverkar detta alla små jordbruk där man t ex odlar örter och andra växter, där odlaren får en inkomst att leva av? Kommer alla småskaliga jordbruk försvinna i framtiden till förmån för alla stora fabrikanter som hellre använder biotekniskt odlade bakterier och jäst dvs billigare produktion?

Och med tanke på den problematik kring det ovan nämnda som ETC Group belyser i sin rapport Synthetic Biology, Biodiversity & Farmers så ligger det nära tillhands att fundera på om vi kommer sluta använda all växtlighet som har vuxit i näringsrik jord, jord som blir till genom naturliga processer? Kommer vi helt sluta använda kor som går på gräsbete och som sedan gödslar jorden? Vad kommer det bli av biodiversiteten (den biologiska mångfalden)? Är det bara att köra på med fabricerandet (labbodlat) av fler och fler kemikalier och strunta i att bruka jorden? När alla blommor har försvunnit, vad ska bina och humlorna då äta? Och vad ska vi människor äta när alla bin och humlor är utdöda?

ETC Group har även gett ut en lite komisk pdf. Läs gärna den. What is Synthetic Biology? The Comic Book

Syntetisk biologi anses vara mer hållbar. Läs gärna mer om vad hållbar produktion innebär samt om vad som menas med hållbara ingredienser ovan.

Greenwashing

Greenwashing är när företag utger sig för att t ex vara mer miljövänliga eller klimatsmarta. Det handlar om en sorts förskönande kommunikation som företag använder för att t ex sälja en produkt som mer "grön" än vad den i verkligheten är.

Om du följer min blogg så ser du att nästan allt jag skriver om handlar just om greenwashing (grönmålning) - hur "ekologiska", "naturliga" eller "äkta" är produkterna på ekohyllan? Jag skriver om hudvårdsprodukters innehåll och det jag själv saknade på greenwashingområdet. Visserligen kom det en dom för ett par år sedan i vilken man menar att "... det tydligt behöver framgå vad som avses med ekologisk och eko i reklamen." Men det säger ju egentligen inte något om hur innehållet i produkten faktiskt är tillverkat utan bekräftar mest var certifieringsorganen har satt sina gränser för vad de anser är ekologiskt.

Kom ihåg att en produkt som marknadsförs som ekologisk / naturlig kan ha en lång lista med industridesignade kemikalier på baksidan, medans en produkt som inte bär en certifieringslogo kanske bara består av 2-3 ingredienser som är så äkta som de bara kan bli.

När jag råkar på produkter som marknadsförs som ekologiska / naturliga eller om företagen kommunicerar att de bara använder naturliga ingredienser i sina produkter så läser jag alltid innehållsförteckningen som det första jag gör.

Därefter funderar jag på hur alla kemikalier som jag inte kan uttala tillverkas och varifrån de kommer. Först då kan jag ju fatta ett beslut om jag godtar produkten som naturlig. För det är så enkelt att termen "naturligt" faktiskt kan betyda olika saker för dig och mig - du kanske tycker att en kemikalie som är framställd i en fermenteringstank är naturlig medans jag tänker att ett kallpressat smör är mer naturligt. Vi tycker olika helt enkelt. Och det gör även olika certifieringsorgan.

Men här är några exempel på vad jag själv anser är greenwashing om vi talar om hudvårdsprodukter.

NIVEA hade en förklaring på vad de menar med naturliga ingredienser; "Ingredienser med ursprung från naturen som behållit mer än 50% av sin molekylstruktur (naturligt tillstånd) efter bearbetning, inklusive vatten." NIVEA tillverkas av det multinationella bolaget Beiersdorf som 2020 gjorde en vinst på 636 miljoner euro. Bara att fortsätta konsumera så att de tjänar ännu mer och kan producera ännu mer, eller? Njae, blir vår värld då så himla grön tro?

Barnängen hade en ekocertifierad produkt där 97 % av ingredienserna var av naturligt ursprung och 10 % av ingredienserna kommer från ekologiskt jordbruk. Alltså, när jag handlar en produkt som marknadsförs som ekologisk så vill jag jag att hela innehållet ska vara ekologiskt, inte bara 10 procent.

För ett tag sedan skrev jag om Ecoestic som går ut med att deras produkter är gjorda av 100 % naturliga och ekologiska ingredienser, men när jag kikade närmare på innehållet så såg jag många otrevliga kemikalier. Företaget stoltserade med att 5,5% av de totala ingredienserna kom från ekologiskt jordbruk och att 94% av de totala ingredienserna hade ett naturligt ursprung. Trots detta så skrev de alltså att produkterna var gjorda av 100 % naturliga och ekologiska ingredienser på sin sida.

Sen kan företag döpa sina varumärken till RAW eller I love eco essential för att liksom markera att deras produkter är ekologiska eller ”råa”. Det här tycker jag är greenwashing när produkterna innehåller många industridesignade kemikalier.

Sara Nomberg på Organics by Sara har skrivit vad hon tycker om greenwashing; Geenwashing – Låt oss ta tillbaka begreppet “Ekologisk hudvård”

National Geographic har en bra artikel om just greenwashing; Is your favorite ‘green’ product as eco-friendly as it claims to be?