• Bli en Patreon

     

    Om du vill bidra lite extra och bli en patreon så möjliggör du för mig att avsätta mer av min tid till att skriva om innehållet i produkter på ekohyllan. Annars läser du min blogg fortsatt helt gratis. 

     

    Patreon är den största plattformen för frivilliga betalningar av saker till framför allt kreatörer av olika slag. Du väljer själv vilken summa du vill bidra med, exempelvis 1 dollar i månaden och uppåt och du kan när som helst ändra summa eller avsluta.

Begrepp att känna till

Rättvis handel

Rättvis handel är ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Samarbetet syftar till att förbättra situationen för producenter, att öka deras tillgång till marknader och att arbeta för en hållbar utveckling. Rättvis handel ska ge producenter, främst missgynnade småskaliga producenter, möjligheten att förbättra sin levnadsstandard och arbetsförhållanden. De som arbetar med rättvis handel har som mål att verka för social jämlikhet, skydd för miljön och ekonomisk trygghet genom långvariga handelsförbindelser. Rättvist handlade produkter utgår från IFAT's kriterier.

Rättvisemärkt

Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med inriktning på mänskliga rättigheter. Rättvisemärkningen garanterar att odlarna har fått skälig betalning för sitt arbete, att barnarbete motverkas och att ekologisk odling uppmuntras. Det är enbart de växtbaserade ämnena i en Fairtrademärkt produkt som är just Fairtrademärkta. Produkterna behöver inte vara ekologiska eller naturliga och kan tyvärr innehålla petrokemikalier.

Ekologiskt

Ekologisk produktion innebär i korthet att inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel får användas i odlingen. Djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden, vistas ute och äta ekologiskt foder. Genmodifierade organismer (GMO) är inte tillåtna. När något är ekologiskt syftar man till vilken odlingsmetod som har använts, men också till de frivilliga regelverk som de olika certifieringsorganen har åtagit sig att följa.

Ekologiska ingredienser

En produkt som marknadsförs som ekologisk ska ju huvudsakligen innehålla ingredienser med ett ekologiskt ursprung, där grödan är odlad, uppvuxen och förvarad utan användning av kemikalier, växtgift, bekämpningsmedel och andra kraftfulla gifter. Ekologiska ingredienser får inte komma från genmanipulerade grödor. Detta betyder inte att grödan som vuxit upp på en ekoodling har blivit bearbetad på minsta möjliga vis. Det betyder inte ens att kemikalien som processas från den naturliga grödan och som sedermera ekocertifieras är naturlig.

Att ett regelverk används betyder inte att hudvårdsprodukter som marknadsförs ekologiska per automatik är fria från industriellt raffinerade kemikalier. Industriella produktionsprocesser som anses vara minimal bearbetning för den här kemikaliekategorin kan exempelvis vara hydrolys (delning av molekyler), hydrogenering (härdning av oljor), förestring och transesterifiering (sammanfogning av alkoholer (t ex glycerin, cetylalkohol eller fenoxialkohol) och syror (t ex fettsyra eller mjölksyra)). Fettsyror finns t ex i naturliga oljor men den där oljan måste raffineras på något vis för att man ska kunna utvinna själva fettsyran, innan man t ex kan sammanfoga den med andra ämnen. Biotekniskt odlade mikroorganismer från till exempel bakterier eller svamp (t ex svartmögel) används också flitigt i produktionsprocessen av ingredienser som godkänns i ekologiska produkter.

Certifierat ekologisk

Ekologiskt intresserade organisationer har en internationell paraplyorganisation IFOAM, International Federation of Agriculture Movements. IFOAM fastställer baskrav för ekologisk odling som vissa märkningsorganisationer valt att följa när de sätter upp kriterier för vad som får märkas med deras märke. För att få skriva ”ekologiskt odlad” på ett livsmedel måste odlingen uppfylla EU:s krav på ekologisk odling och vara kontrollerad av ett godkänt certifieringsorgan. Märkningar godkända av IFOAM klarar EU:s krav. Exempel på sådana märken är USDA (USA), KRAV (Sverige), Soil Association (Storbritannien), CCOF-international (USA).

Jag skulle vilja säga så här - en certifiering av en ackrediterad organisation är det enda sättet att se till att produkterna lever upp till de olika certifieringsorganens helt frivilliga krav för vad just de anser vara ekologiskt. Ekocertifierade varor innehåller ofta industriellt designade kemikalier som till exempel förtjockningsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, tensider och konserveringsmedel. Vill man slippa dessa kemikalier kan man använda appen RekoKollen.

Naturligt

Växten/plantan/grödan kommer från naturen. Den kan vara odlad eller vildväxande som nötter eller örter och insamlat från naturen som exempelvis bivax. Men det kan även betyda att grödan är odlad och uppvuxen på en plantage i monokultur och besprutad likväl som att den är ekologiskt odlad. Naturliga grödor kan bidra till skogsskövling och kanske också andra problem i naturen.

Naturliga ingredienser

En produkt som marknadsförs som naturlig ska ju huvudsakligen innehålla ingredienser med ett naturligt ursprung. Det behöver dock inte betyda att ingrediensen kommer direkt från en planta eller att grödan är minimalt processad. Den naturliga växten/plantan/grödan kan ha genomgått en längre produktionsprocess i vilken andra kemikalier används men den kan också enbart ha genomgått kallpressning alternativt krossning / rensning / torkning / extraktion osv. En ingrediens som sägs ha ett naturligt ursprung kan också ha blivit producerad med hjälp av biotekniskt framtagna mikroorganismer (som svampar och bakterier men även jäst). Exempel på sådana är Xanthan Gum, Gellan Gum, Sclerotium Gum, Rhizobian Gum, Biosaccharide Gum-1, -2, -3 och -4 och Beta-Glucan. Om produkten är certifierat naturlig så används som regel inga gentekniskt framtagna mikroorganismer. Däremot är icke-genmodifierade mikroorganismer väldigt vanliga i produktionen.

Aminosyror, proteiner, peptider, xylitol, vitaminer, citronsyra, cellulosa, bensoesyra osv finns som naturliga beståndsdelar i växter och andra grödor som är både konventionellt och ekologiskt odlade, men de framställs också i stor industriell skala. Trots detta anser man inom "eko"industrin att dessa ämnen, när de har blivit industriellt producerade är likvärdiga de som finns i naturen och således godkänns de i en produkt som marknadsförs som både naturlig och ekologisk.

Man menar att om ett ämne har genomgått en kemisk förändring till följd av en naturlig biologisk process (läs med hjälp av mikroorganismer) anses produkten fortfarande vara naturlig, men i naturen har dessa ämnen dock andra molekyler i sin närhet och alla dessa samverkar på ett eller annat sätt på ett för naturen självklart sätt. Det betyder att ämnena i sitt naturliga tillstånd således inte tas ur sitt sammanhang så som görs när man inom industrin manipulerar, bearbetar, extraherar och framställer dessa. I naturen har allt sin alldeles bestämda funktion, men inom industrin tilldelas dessa ämnen en funktion som anses kunna inbringa pengar eller ge dig som konsument en fördel - beroende på hur man väljer att se det.

Emellertid finns det också en annan aspekt och det handlar om hållbarhet och en cirkulär ekonomi.

Hållbart

Vid hållbar produktion används grön kemi. Inom grön kemi utgår man från tolv principer.

  1. Undvik avfall.
  2. Designa säkrare kemikalier och produkter.
  3. Designa mindre riskfyllda kemiska synteser.
  4. Använd förnybara råmaterial.
  5. Använd katalysatorer, inte stökiometriska reagenser.
  6. Undvik kemiska derivat.
  7. Maximera atomekonomin.
  8. Använd säkrare lösningsmedel och reaktionsförhållanden.
  9. Öka energieffektiviteten.
  10. Designa kemikalier och produkter som kan degraderas efter användning.
  11. Analysera i realtid för att förhindra föroreningar.
  12. Minimera olyckspotentialen.

Det saken handlar om är inte att skapa färre kemikalier utan det handlar istället om att skapa kemikalier som inte är giftiga för miljön och oss människor och som har mindre påverkan på klimatet. Det handlar om att man istället för att använda fossila råvaror utgår från biobaserade sådana. Det handlar om att ta tillvara industrins överblivna avfall och att skapa nya kemikalier.

Hållbara ingredienser

Många produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga innehåller hållbara kemikalier som har producerats från till exempel livsmedelsavfall som inte behöver vara ekologiskt. Hållbarhet och cirkulär ekonomi går hand i hand och stora industrier som t ex BASF, Cargill, Solvay, Croda, Clariant och DuPont tillverkar många nya kemikalier som är godkända av Ecocert, NaTrue och COSMOS. Dessa kemikalier designas för att fylla ett visst syfte - till exempel som förtjockningsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, tensider och konserveringsmedel.

Ett tveeggat svärd är dock att dessa fabriker är byggda för storproduktion och att det i företagens produktportföljer finns många olika sorters kemikalier och inte enbart sådana som används inom kosmetika.

Även om cirkulär ekonomi skapar värden av sådant som redan finns (t ex livsmedelsavfall) utan att bidra till skadliga utsläpp så verkar det ändå som att ovan nämnda storindustrier hela tiden ser till att maximera sitt kassaflöde. Läs mer om storindustrin.

Syntetiskt

Ett ämne som är tillverkat genom en kemisk process eller genom en process som kemiskt förändrar en substans från naturligt förekommande växter, mineraler eller djur. Petrokemikalier inkluderas i denna kategori.

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar (c:a en tia) per månad.

Dela