• Become a Patron!

     

    Om du vill bidra lite extra och bli en patreon så möjliggör du för mig att avsätta mer av min tid till att skriva om innehållet i produkter på ekohyllan. Annars läser du min blogg fortsatt helt gratis.

     

    Patreon är den största plattformen för frivilliga betalningar av saker till framför allt kreatörer av olika slag. Du väljer själv vilken summa du vill bidra med, exempelvis 1 dollar i månaden och uppåt och du kan när som helst ändra summa eller avsluta.

Konsumera mer kvalité istället för mer av allt

Konsumera mer kvalité istället för mer av alltKonsumera mer kvalité istället för mer av allt

Schampo, tandkräm, kroppslotion, stylingprodukter och smink är, näst efter mat, den kemikaliegrupp som vi alla använder dagligen. Jag prenumererar på Miljö & Utvecklings nyhetsbrev och idag presenterar man en lista över de 10 mest lästa artiklarna i januari. I denna artikellista hittar jag på sjätte plats rubriken "Topplista: Minskad konsumtion en av tio vanliga klimatåtgärder 2019". Resultaten som publiceras baseras på en undersökning från Europeiska Investeringsbanken, EIB och är rent generella saker utan några djupdyk.

I listan presenteras tio åtgärder som flest svenskar tänker börja eller fortsätta med under 2019 och här är mina tankar i korthet kring specifikt tre av av de saker man tar upp.

Köpa lokala och säsongsbetonade livsmedel (48%) - Här tänker jag ju lokalt tillverkade hud-, och kroppsvårdsprodukter. Varför inte liksom?

Minska sitt avfall (41%) - Här tänker jag färre hud-, och kroppsvårdsprodukter och refillers. Varför inte liksom?

Konsumera mindre generellt sett (41%) - Se punkt 3. Varför inte liksom?

I en tidigare intervju av vd:n för Miljömärkning Sverige, Ragnar Unge om konsumtionsmönster 2019 har man ställt frågan om vilka hållbarhetstrender han ser inom sitt området inför 2019. Där svarar han att "2019 tror jag blir året då konsumentmakt och den enskilda individens påverkan blir betydande. I en värld där politiken kanske visar sig inte riktigt räcka till, blir det vi enskilda människor som får ta ansvar och gå före. Jag tror vi kommer se tydliga förändringar i konsumtionsmönstret, och ett ökat beteende att ”handla rätt”."

Jag funderar på vad det innebär att "handla rätt"? Om det betyder att vi handlar fler ekocertifierade produkter så är det ju jättebra! Men om det i detta fortsättningsvis på liknande sätt innebär att vi konsumerar precis lika många produkter som förut, vad är då poängen? För även om vi väljer produkter från ekohyllan så minskar ju inte mängden kemikalier eftersom det ju produceras nya kemikalier hela tiden, också inom denna bransch.

I en annan intervju med Anne Lagerqvist, filosofie doktor, miljöutredare och projektledare på Kemikaliecentrum i Stockholms stad berättas det att "Det cirkulära är så klart en jättebra lösning men det går inte att blunda för kemikalieproblemen det kan medföra, att cirkulera material med förbjudna ämnen i är inte en bra lösning. Vi behöver också minska vår materialanvändning totalt sett, till exempel genom att minska den överkonsumtion vi har idag. Minskad konsumtion och kunskap om kemiskt innehåll och livscykelperspektiv för varor och material betyder att vi är på rätt väg."

Visst förstår jag att vi i en cirkulär ekonomi måste ta vara på allt vi kan och hitta nya användningsområden, men eftersom jag älskar ett mer äkta innehåll - både när det gäller mat och hudvårdsprodukter, så kan jag ju inte låta bli att fundera över varför vi alls måste skapa fler kemikalier. I synnerhet för produkter inom ekobranschen. Jag menar att även inom denna industri cirkulerar man ämnen som är industriellt raffinerade, vilket gör att det inte tycks finnas någon ände på utvecklingen av nya kemikalier även inom denna bransch. Jag gör just nu ett försök att skapa en databas där vi konsumenter ska kunna läsa om hur kemikalier som hittas på ekohyllan produceras och kommer berätta mer om den i mitt nyhetsbrev när den är färdig.

Frågan är förstås om vi vill ha produkter som är certifierade, men som ändå innehåller många och nya kemikalier? En hel del av dessa måste till exempel konserveras - exempel här och här. Vore det inte bättre att istället konsumera produkter med färre kemikalier i? I listan skriver man att 41 % vill minska sitt avfall och konsumera mindre generellt sätt. Jag funderar på om det alls involverar mindre konsumtion av hud-, och kroppsvårdsprodukter? Jag tror inte det för industrin (även ekoindustrin) är så väldigt duktiga i sin marknadsföring. Man vill verkligen att vi ska köpa en produkt till fötterna, en till händerna, en till armbågen, en annan till dekolletaget och flera olika till kropp och knopp. Hur stort är egentligen vårt reella behov? Är det inte dags att istället konsumera mer kvalité istället för mer av allt?

Handla mer lokalproducerat

48 % uppges vilja köpa lokala och säsongsbetonade livsmedel. I detta tänker jag att varför inte köpa fler lokalt tillverkade hudvårdsprodukter till exempel? För det är inte det att det inte finns små lokala tillverkare i Sverige, för de finns. Tänk, det vore väl en grej om fler butiker gav oss konsumenter tillgång till ett mer lokalproducerat hudvårdssortiment. Men det finns ett par problem i detta - för det första är det dyrt att registrera sina produkter och för det andra tycks det vara hårdare regelverk för att skapa hudvårdsprodukter än vad det är för mat. Jag säger inte att det inte behövs regler, men om man som en bonde skriver om, tillverkar en produkt med exempelvis bara två ingredienser (dessutom lokalproducerade sådana) och vill sälja denna lite mer äkta produkt så ska regelverket och avgifterna inte motarbeta detta, tycker jag. Det ska ju istället uppmuntras!

Vad som är jättetråkigt är att alla småföretagare som tillverkar produkter med ett förstklassigt innehåll (läs mer äkta) och enligt konstens alla regler, tvingas stå tillbaka när industrin pressar priserna med hjälp av fejkkemikalier. Vill man köpa mer lokalproducerat så kanske man också ska vara beredd på att betala mer, tänker jag. Som hudvårdstillverkare kan man dock kringgå regelverket och istället tillverka produkterna till djur eftersom pälsvårdsprodukter märks enligt ett annat regelsystem och istället faller inom Kemikalieinspektionens område. Den där bonden ställer samma fråga som jag ställde redan 2012 "Hur skulle det se ut om folk började använda lokalt tillverkade tvålar och salvor efter traditionella recept? Det skulle hota hela kemikalieindustrin."

Jag skulle vilja säga att marknaden frodas och ekohyllorna fylls med produkter vars innehåll är nästintill omöjligt att få veta något om. Många gånger beror detta på alla fabrikörer som är måna om sina patent men också på att certifieringsorganen inte vill berätta för mig hur vissa produktionsprocesser ser ut. Om jag som konsument vill ha en garant om ett mer äkta innehåll så finns det bara ett sätt och det är att lära sig att läsa en innehållsförteckning och att ställa frågor till tillverkaren. Ur detta perspektiv och som en uppmuntran att konsumera färre kemikalier finns RekoKollen - appen för oss som älskar ett mer äkta innehåll.

För övrigt säger konsumentlagstiftningen att du som konsument inte har rätt att få veta något om de ingående kemikalierna i en naturlig, ekologisk eller miljövänlig hudvårdsprodukt. Näringsidkaren kan neka att lämna ut uppgifterna.

Relaterat

Plast i naturlig hudvård?

Unilever’s nya planeträddare – Love Beauty and Planet

Kemikalie-Copycat

Dela

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.