• Become a Patron!

     

    Om du vill bidra lite extra och bli en patreon så möjliggör du för mig att avsätta mer av min tid till att skriva om innehållet i produkter på ekohyllan. Annars läser du min blogg fortsatt helt gratis.

     

    Patreon är den största plattformen för frivilliga betalningar av saker till framför allt kreatörer av olika slag. Du väljer själv vilken summa du vill bidra med, exempelvis 1 dollar i månaden och uppåt och du kan när som helst ändra summa eller avsluta.

Förskönande namn

Tröttsamt med grönmålning

I Sverige förekommer grönmålning bland produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga. I stort sett varenda gång jag läser en innehållsförteckning på produkter som marknadsförs som antingen eko eller naturliga så stöter jag på raffinerade kemikalier. Det är verkligen tröttsamt, men jag har i alla fall slutat förvånas. Det hindrar så klart inte att jag fortfarande blir väldigt besviken när man som tillverkare medvetet förskönar innehållet genom att ge kemikalierna ”naturliga” namn.

Det man ska vara medveten om är att de där så naturligt klingande förklaringarna inte förtäljer hur själva kemikalien är producerad. De där parentesförklaringarna säger ingenting om vilken teknik som använts. Är den där oljan som kommer från den där växten raffinerad och kanske till och med härdad? Vilka andra kemikalier används i produktionsprocessen och hur är dessa kemikalier i så fall framställda? Vilket ursprung har de? Har man använt sig av bioteknik dvs mikroorganismer i produktionen?

Några exempel på förskönande namn
Cetyl Alcohol (emulgerande växtvax)
Cetearyl Glucoside (vegetabiliskt emulgeringsmedel)
Glyceryl Stearate (vegetabilisk mjukgörare)
Squalane (från olivolja)
Propanediol (från majsstärkelse)
Hydrolysed Jojoba Esters (från jojobaolja)
Decyl Glucoside (från majs)
Cocamidopropyl Betaine (från kokosnöt)
Levulinic Acid (från växter)
Sorbitan Olivate (från olivolja)
Xanthan Gum (från majsstärkelse)

Kemikalienamn

När ett ämne är helt förändrat identifieras det med dess kemikalienamn på latin (INCI) - ej att förväxlas med det latinska växtnamnet. De latinska växtnamnen för till exempel kokosolja och olivolja är Cocos Nucifera Oil respektive Olea Europaea fruit oil. Dessa naturliga oljor genomgår ofta bara en simpel process som kallpressning. Men i INCI-förteckningen dyker det ofta upp namn som till exempel Coco-caprylate/caprate och Glyceryl Stearate. Då handlar det istället om att man har delat upp den så naturliga oljan i dess beståndsdelar och sammanfogat dessa delar med andra kemikalier (som också måste produceras). Som konsument tycker jag att det är viktigt att reflektera över innehållet på det här sättet istället för att bara förlita sig på den där gröna etikettens budskap. Jag har därför skrivit ihop några tips och råd för en mer medveten konsumtion av hudvårdsprodukter.

Relaterat innehåll från bloggen