• Become a Patron!

     

    Om du vill bidra lite extra och bli en patreon så möjliggör du för mig att avsätta mer av min tid till att skriva om innehållet i produkter på ekohyllan. Annars läser du min blogg fortsatt helt gratis.

     

    Patreon är den största plattformen för frivilliga betalningar av saker till framför allt kreatörer av olika slag. Du väljer själv vilken summa du vill bidra med, exempelvis 1 dollar i månaden och uppåt och du kan när som helst ändra summa eller avsluta.

Extrakt

Extrakt

Om man kikar på innehållsförteckningen på ekologiska och naturliga produkter så ser man ofta ordet extrakt. Det låter ju väldigt naturligt som till exempel ett te eller som att man bara har lagt blommor och blad i olja eller alkohol för att dra ut dess värdefulla substanser. På sidan Shenet kan man läsa att "Olika lösningsmedel löser olika ämnen ur växten" och "Ett alkoholutdrag av en växt ger inte samma ämnen som i växtens eteriska olja." Inga konstigheter kan tyckas.

Men ordet extrakt är en bred term och det finns många varianter, allt från flytande till torra pulver och det är inte så enkelt att extrakt är den torkade obearbetade botaniska- eller jordbruksråvaran. Extrakt skiljer sig också åt inom olika industrier som till exempel parfymörens och apotekarens. Extrakt behöver inte heller vara färdig produkt utan istället kan man kalla det för växtbaserade ingredienser, ta örtolja som exempel som används i en färdig kosmetisk produkt. Extrakt finns såklart i många olika varianter - exempelvis tinktur, olja, macerat eller infusion. Finns en hel del att läsa om extrakt på sidan Shenet

Oftast brukar man utgå ifrån olika växtdelar som rötter, bark, blommor och blad, men man hittar även extrakt av olika sorters mjölk, till exempel mandelmjölk och getmjölk. Annat som är populärt är extrakt från exempelvis frukt och bär. Ja, alltså fruktextrakt är inte detsamma som äpplejuice som extraheras från äpplen. Utöver detta har industrin numera inkluderat extrakt med så kallat aktiva ingredienser i sitt sortiment, vilket naturligtvis inte heller är i närheten av fruktjuicer utan man pratar istället om stamceller som odlas på labbet.

Flytande extrakt

För att kunna dra nytta av växtdelarnas olika ämnen så använder man vanligtvis ett lösningsmedel vilket kan vara olja/fett, vatten eller alkohol. Här är ett exempel på en aloeveraolja där aloeveran är löst i rapsolja. Det här är ju klurigt för oss konsumenter för det är ju egentligen ett extrakt som i INCI-förteckningen skrivs ut som Aloe Barbadensis Leaf Extract (and) Canola Oil. Här är ett par andra exempel på extrakt som skrivs ut som olja ringblomsolja och kamomillolja.

Det tycks vara väldigt vanligt med extrakt som innehåller vatten och glycerin och mindre vanligt att man använder vanlig alkohol (etanol eller vodka) från spannmål. Många gånger innehåller extraktet vatten och konserveringsmedel, men också citronsyra som detta extrakt på lingon. Ett par exempel på flytande glycerinextrakt där man har använt konserveringsmedlet fenoxyetanol är detta nässelextrakt och detta arnikaextrakt. Lägg märke till att INCI-namnet som är Urtica Dioica Extract respektive Glycerin, water, Arnica Montana (Arnica flower) extract  inte förtäljer något om konserveringsmedlet.

Utöver de ovan nämnda extraktalternativen så finns det Co2-extrakt. Dessa extrakt får man fram genom att använda koldioxid istället för kemikalier. Man pumpar in koldioxid i en kammare fylld med växtmaterial. När koldioxid är under tryck blir det "superkritiskt" - det blir då ett flytande lösningsmedel som drar smaker, oljor, pigment eller harts från växtmaterialet. Med denna utvinningsmetod kan man också producera eteriska oljor. Se produktionsschema här.

Co2-extrakt innehåller samma komponenter som vanliga oljor (bäraroljor), vanliga extrakt eller flyktiga oljor (eteriska oljor). Men oavsett vad komponenterna i Co2-extraktet är så kallas det bara för extrakt. Några exempel är: Raspberry Co2 extract som liknar kallpressad hallonolja (från fröna), Calendula Co2 extract som liknar ringblomsinfusion där man lagt ringblommans växtdelar i en vanlig olja (bärarolja) och Cinnamon Co2 extrakt som liknar eterisk olja från kanel. (Källa: Formula Botanica)

Men det är inte alltid så enkelt att det där Co2-extraktet hälls på flaskan efter extraktionen utan man kan till exempel blanda ut extraktet i en olja och tillsätta rosmarinextrakt. Här är ett exempel på ett morotsextrakt som är gjort på detta vis. Sen finns det morotsextrakt som är uppblandat med raffinerad olja (man har delat upp oljan industriellt i dess olika fettsyror (raffinering)) och i just detta fallet tycks oljan vara av okänd karaktär.

Flytande extrakt av bär och frukter som dessa två exempel passionsfruktsextrakt och blåbärsextrakt brukar vara lösta i glycerin och vara konserverade. Dessa exempel innehåller exempelvis fenoxyetanol (phenoxyethanol). Emellertid skvallrar INCI-förteckningen inte om konserveringsmedlet utan där heter extrakten bara Passiflora Incarnata Fruit Extract respektive Vaccinium Angustifolium (Blueberry) Fruit Extract.

Som om inte detta vore nog finns det ju också olika mjölkextrakt. Här är ett exempel på mandelmjölksextrakt som innehåller följande kemikalier: propylene glycol, Imidazolidinyl Urea samt tillsatserna Styrene / Acrylates Copolymer, Trideceth-2, men för enkelhetens skull skippar man dessa kemikalier i INCI-förteckningen för där nämner man bara "Water, Propylene Glycol, Prunus Amygdalus Dulcis (Sweet Almond) Fruit Extract". Ett annat exempel är ju getmjölksextrakt som innehåller propylenglykol och vatten där beskrivningen helt enkelt är Goat Milk Extract.

Men torra pulverextrakt då?

Kryddor tänker nog de flesta, men även kryddor innehåller ibland andra tillsatser än bara den torkade örten som exempelvis klumpförebyggande medel. Precis så fungerar det också inom industrin för hudvård. Det finns torkade pulver som antingen görs utifrån hela växten eller från dess olika delar, men också pulver av bär och frukter.

Pulverextrakt kan vara så enkla som torkade örter, rötter eller blad, men de kan också innehålla hjälpämnen. Pulverextrakt som exempelvis detta kamomillextrakt eller detta av kardborre innehåller maltodextrin* (hjälpämne). Annattoextrakt är ett annat exempel. Enligt Dansukker framställs maltodextrin "...genom upphettning av stärkelse (gelatinisering) följt av enzymatisk hydrolys." vilket betyder att man har använt industriellt framtagna enzymer i processen. Vilka det är och hur de tas fram förtäljer inte historien. Varifrån stärkelsen kommer är helt och hållet höljt i dunkel.

Förutom pulverextrakt från örter och andra växter och dess olika delar så hittar man ibland extrakt med ursprung en flytande råvara som exempelvis honungsextrakt vilket också kan innehålla maltodextrin och kokosmölkextrakt som förutom maltodextrin också kan innehålla sodium caseinate (natriumkaseinat), enkelt förklarat ett mjölkprotein som man först extraherar ur mjölk (man delar upp mjölken i dess beståndsdelar) och sedan behandlar med natriumhydroxid (lut). Mer om hur man gör kan man läsa här.

Torkade pulver av frukt och bär är också populärt för det kan man använda till både färg och arom, men dessa är egentligen inte extrakt eftersom att det inte är ämnen som har extraheras från växten med hjälp av olika lösningsmedel. Emellertid är dessa pulver inte nödvändigtvis fria från "tillsatser" som till exempel citronsyra. Här är ett exempel på tranbärspulver som innehåller just citronsyra. Här är en fabrikör vars bärpulver innehåller både maltodextrin och citronsyra. Men det som är lite trixigt tycker jag är att både maltodextrin och citronsyra anses vara ok för att de är tillåtna som tillsatser i livsmedel eller som företaget själv skriver "While these products are food-grade, they are sold for cosmetic purposes only." Ett annat exempel är äpplepulver som innehåller lecithin. Å andra sidan sett så finns det även "...pulverextrakt som görs genom att blötlägga örten i ett lösningsmedel som senare indunstas"

INCI-namnen då?

Ett par exempel på extrakt som man brukar hitta i naturliga hudvårdsprodukter är Ringblomsextrakt och Rosmarinextrakt. INCI-namnen för dessa två är Calendula officinalis flower extract och exempelvis Rosmarinus officinalis extract (om det är hela plantan) annars kan det stå Rosmarinus officinalis leaf extract (om det är ett extrakt av bara bladen).

För att komplicera det hela lite grann så kan ovan nämnda INCI-namn betyda olika saker. Calendula officinalis flower extract kan vara ringblomsolja, ringblomstinktur, ringblomsinfusion eller ett Co2-extrakt. Rosmarinus officinalis extract kan vara rosmarintinktur, rosmarininfusion eller ett Co2-extraktSå trots INCI-namnet så kan extraktet produceras på olika sätt.

Som jag nämnde förut så är det vanligt att kosmetiska extrakt konserveras och det spelar ingen roll om extraktet är ekocertifierat eller om det marknadsförs som naturligt. Bara för att ta ytterligare ett exempel så kan jag nämna detta ekocertifierade extrakt av grönt te som innehåller konserveringsmedlen kaliumsorbat och natriumbensoat. Problemet är att man i INCI-förteckningen inte nämner dessa konserveringsmedel utan enbart Glycerin (and) Water (and) Camellia Sinensis Leaf Extract. Hur ska vi konsumenter då veta att vi också betalar för konserveringsmedlet?

Något annat som hittas i till exempel naturlig tandkräm är steviaextrakt. Vi möts av ord som Stevia Rebaudiana eller Stevia Rebaudiana Extract i innehållsförteckningen vilket egentligen inte säger någonting om vad detta extrakt innehåller. INCI-namnen avslöjar inte heller något om hur extraktet är framtaget. För att ta exemplet med Stevia så kan man läsa mer om produktionsprocessen här. Vill du veta mer om sötningsmedel så har jag skrivit lite om det här.

Med tanke på att jag driver denna sida för att jag tycker att transparensen är dålig när det gäller just produktionen av kemikalier som får användas i produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga så vill jag gärna poängtera att många av de extrakt som jag nämner är godkända av exempelvis Ecocert och Cosmos.

Industriella kemikalier

Många flytande extrakt innehåller industriella lösningsmedel (propylen-, butylenglykol eller glycerin etc...) och konserveringsmedel (fenoxyetanol, kaliumsorbat, natriumbensoat) medans de som är i pulverform kan innehålla bärare (hjälpkemikalier) (maltodextrin, citronsyra eller härdat lecitin). Detta gäller alltså även sådana extrakt som är ekologiska eller naturliga. För att ta ett exempel så kan man kika på detta blåbärsextrakt från fabrikören Bio-Botanica. Det kan man få med antingen propylenglykol, butylenglykol eller ett par andra patenterad kemikalier som jag nämner nedan.

Företaget skriver så här på sin sida "Where ever possible, we utilize raw materials that have been collected or grown, processed and transported with a minimum environmental impact." Visst är det väl härlig läsning, men jag tänker att andra företag som exempelvis producerar kemikalier i labbmiljö (skriver om det längre ner) självklart också har en minimal miljöpåverkan. Inga konstigheter där inte. I min värld är sådana kemikalier dock inte naturliga. Utifrån Bio-Botanicas information får jag hålla tillgodo med gissningar kring vad de färdiga extrakten innehåller, eller inte (tänker konserveringsmedel), för jag kan bara läsa mig till att de går att beställa i olika utföranden och med olika lösningsmedel.

När jag nu skriver om olika lösningsmedel så är här ett exempel på ett sådant (1,3-propanediol). Man kallar det för Zemea™ och det är certifierat som naturligt av Ecocert och beskrivs så här: "the ideal solvent for natural and biotechnology-derived extracts" och det anses vara ett naturligt alternativ till petroindustrins propylenglykol. Detta lösningsmedel är enligt tillverkaren producerat av socker från majs. Om jag inte hade varit så nyfiken hade jag kunnat nöja mig med detta, men produktionsprocessen består av jäsning (fermentering) och vid jäsning använder man mikroorganismer (jäst eller bakterier) som tas fram industriellt. Som konsument får jag aldrig veta något om ursprunget till dessa och inte ens certifieringsorganen kan avslöja det för mig. Det känns så där tycker jag. Jag kontaktade DuPont som saluför detta lösningsmedel och frågade om majsen kommer från ekologisk odling och fick till svar att den inte är ekologisk samt att den odlas för foderindustrin. Mer än så fick jag inte veta.

Ett annat lösningsmedel är detta (1,4-butanediol) som marknadsförs som ett naturligt alternativ till petrokemikalien butylenglykol. Man kallar det för Brontide™. Detta lösningsmedel är enligt tillverkaren producerat av socker från förnyelsebara grödor och i jäsningsprocessen används specialiserade mikroorganismer. Man skriver att "This naturally sourced, sustainable high-quality ingredient makes it easy for formulators and brands to improve their products.". Ja, ja det matchar i alla fall inte min tanke om vad kvalitet är. Hur som helst så kontaktade jag Genomatica som presenterar sig som "the Leader in Bioengineering" för att få veta vilka grödor man har utgått ifrån eller om sockret kommer från livsmedelsavfall. Man svarade att råmaterialet inte kommer från livsmedelsavfall utan från socker gjort av non-gmogrödor som vete och majs. Dessa är dock inte ekologiskt odlade. Jag inväntar svar på om det där sockret är stärkelse, glukos eller exempelvis HFCS - High Fructose Corn Syrup.

Men konserveringsmedel då? Ja, ta till exempel fenoxyetanol som enligt Kemikalieinspektionen tillverkas "... genom en reaktion mellan fenol och etylenoxid under förhöjt tryck och temperatur." Syntetiskt alltså. Den där etylenoxiden kommer ofta från petrokemikalier men det snackas om en mer miljövänlig produktion i vilken man istället utgår ifrån bioetanol som ofta produceras genom jäsning (fermentering) av t ex socker. Men kaliumsorbat och natriumbensoat då?

Natriumbensoat (Sodium benzoate) är ett salt av bensoesyra som tillverkas syntetiskt. För att få fram själva saltet natriumbensoat så låter man syntetisk bensoesyra reagera med exempelvis natriumhydroxid (kaustiksoda). I alla fall förklarar både Shenet, CIR och PubChem saken på detta vis. Men som jag nämnde behöver man först tillgång till bensoesyra (benzoic acid) för att kunna tillverka natriumbensoat. Enligt Shenet, Äkta Vara och CIR produceras bensoesyra syntetiskt med hjälp av toluen, men i en studie från 2012 testade man bensoesyraproduktion från stärkelse med hjälp av bioteknik och det finns också bensoesyra som marknadsförs som naturlig av företaget Advanced Biotech. Men det verkar vara hemligt hur deras produktionsprocess går till.

Kaliumsorbat (Potassium sorbate) är ett salt av sorbinsyra och ämnet framställs syntetiskt med hjälp av natriumhydroxid (kaustiksoda). Emellertid måste man först ha tillgång till sorbinsyra (Sorbic Acid) som enligt PubChem kan produceras med hjälp av keten och CIR beskriver en process som kan involvera många olika sätt; "Den kan syntetiseras genom olika processer, som innefattar kondensation av krotonaldehyd och ättiksyra eller malonsyra i pyridinlösning...".

Dessa industriellt producerade konserveringsmedel blir inte mer naturliga bara för att man hittar samma ämne i bär.

Patenterade extrakt

Om man som produkttillverkare vill använda extrakt som industrin har patent på är de inte särskilt svåra att hitta. Ett par ekologiskt certifierade exempel från kemikalieproducenten Alban Muller är Cosme-Phytamis® som är utblandat med glycerin och Lipidamis® som är löst i raffinerad solrosolja. En annan fabrikör är Lipoid Kosmetik som producerar exempelvis Herbasec® vilket är maltodextrin blandat med ett plantextrakt. Men de har även andra extrakt i sitt sortiment som till exempel detta som är flytande Alpenrose Flower (CH) Herbasol® Extract Glycerine SB som innehåller både citronsyra, natriumbensoat och kaliumsorbat. Ja, INCI:n nämner enbart Rhododendron Ferrugineum Flower Extract och utesluter därmed effektivt de där konserverande medlen ur mitt konsumentperspektiv. Lipoid Kosmetik's sortiment innehåller fler extrakt såklart och bland annat ett som heter LipoHerbasec® vilket enligt tillverkaren är COSMOS-godkänt och där beskrivningen ser ut så här "... inbäddat i en blandning av härdat lecitin och maltodextrin". Som om lecitin skulle vara naturligt...

Lecitin produceras enligt sidan Shenet som en "... billig biprodukt när soja bearbetas till boskapsfoder." "Sojabönorna skalas, torkas och mals till pulver som avfettas med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit). Det borttagna fettet centrifugeras så att den flytande delen kan gå vidare och raffineras till sojaolja. Av den tjocka mörka resten gör man bland annat lecitin. Processen innefattar indunstning av smeten i vakuum, rening med eter eller alkohol, utfällning med aceton och ibland blekning."

Och enligt CIR isoleras lecitin från lösningsmedelsextraherad soja-, tistel-, eller majsolja. Lecitinet kan blekas med väteperoxid och bensoylperoxid och torkas genom upphettning. Men man skriver att också en annan form av enzymmodifierad lecitin framställs genom behandling av lecitin med hjälp av industriella enzymer (fosfolipas A2) eller (pankreatin) Ja, du som är vegan kanske bör fråga produkttillverkaren innan du köper en produkt som innehåller lecitin. Och ja, enligt storproducenten Cargill finns det många sätt att tillverka lecitin på. Och naturligtvis hittar man även lecitin i pulverform uppblandat med maltodextrin. Ja, vad annars? Den enda skillnaden mellan ekologiskt och icke ekologiskt lecitin tycks vara att man skippar petrobaserade lösningsmedel och använder ekologiskt odlade grödor.

Naturex är ett annat företag som tillverkar extrakt med patent. Deras företagsbeskrivning lyder så här "Naturex’s Personal Care Business Unit identifies and formulates the most effective plant-based ingredients for tomorrow’s cosmetics." Och man säljer bland annat Eutectys™ vilket består av "six high-definition extracts". För detta har man använt en produktionsteknik som kallas för NaDES (Natural Deep Eutectic Solvents). Man skriver att "... den här tekniken gör det möjligt att fånga växtcellens mest värdefulla metaboliter för att få biomimetiska extrakt med förhöjda fytoaktiva profiler och förbättrad prestanda.", vilket helt enkelt betyder att man på industriell väg försöker efterlikna de naturliga processer som förekommer i naturen genom biomimetik.

Den här tekniken som verkar vara framtidens nya gröna lösningsmedel består av blandningar av två eller tre föreningar såsom katjoniskt salt och alkoholer, syror, amider, aminer eller sockerarter. Så här beskriver Eu-kommissionen saken i ett av sina projekt "Sugars, aminoacids or organic acids are typically solid at room temperature. Nonetheless when combined at a particular molar fraction they present a high melting point depression, becoming liquids at room temperature. These are called Natural Deep Eutectic Solvents – NADES." "NADES applications go beyond chemical or materials engineering and cover a wide range of fields from biocatalysis, extraction, electrochemistry, carbon dioxide capture or biomedical applications."

Jag funderar på varifrån man då får alla dessa aminosyror och andra syror. Kommer detta vara hemligheter som ingen industri behöver berätta om?

Stamcellsextrakt

Ohh javisst, det nya är ju aktiva ingredienser. För det räcker tydligen inte med helt vanliga extrakt av blommor och blad längre. Det som trendar är just nu extrakt av stamceller från växter och frukter. Det man lyfter fram är att det inte finns något behov av att odla dessa växter och därför behövs inget land och inga bekämpningsmedel. Det man istället gör är att odla dessa celler i ett labb och tankar om kloning slår mig helt plötsligt när jag sitter här och läser om detta. Men, men så här uttalar sig en som jobbar med stamceller om hur processen går till "man tar sönder stamcellen så att den är död och plockar ut innehållet så att man kan använda den som en ingrediens". "Vi tar den molekylära cocktailen från den döda cellen och använder den i hudvårdsprodukter ", säger han. Man skulle ju kunna jämföra med kallpressade oljor då man har sönder fröerna, kärnorna och nötterna, men ja, det är också allt som sker vid kallpressning av oljor. Till skillnad från den där blandningen av labbodlade celler som måste blandas med någonting för att kunna användas på huden så är den där kallpressade oljan en redan färdig-att-använda-produkt.

Man pratar om att stamcellsproduktion är miljövänligt och att man med detta kan bekämpa klimatförändringar. Men trots att man slipper odla växterna och inte använder bekämpningsmedel så handlar det ändå om en industriell massproduktion, om än i sterila labbmiljöer. I detta kommer man inte undan de andra kemikalierna som behövs för att blanda ut växtens isolerade celler för dessa måste trots allt också produceras. Ja, dessa andra kemikalier industriproduceras också i stora lass. 

Här är ett exempel på apelsinstamcellsextrakt som förutom labbmodifierade plantceller också innehåller xantangummi (som också produceras i labb), natriumbensoat, glukonolakton och kalciumglukonatEtt annat stamcellsextrakt från Lotusrot innehåller kemikalier som 1,2 –Hexanediol , Natriumhyaluronat och Ethylhexylglycerin. Ytterligare exempel är dessa extrakt av fruktceller framtagna med en speciell enzymatisk process som man beskriver det hela. Och det är så hemligt så hemligt. Men man räds minsann inte att tala om för mig att de är konserverade med sorbinsyra, fenoxyetanol och ethylhexylglycerin, som alla är syntetiska.

För den sistnämnda kemikalien ethylhexylglycerin, hittar jag inte någon direkt information om hur produktionsprocessen ser ut, men jag hittar däremot 386 patent och ja, den kan ha sitt ursprung från palmolja. Kemikelien glukonolacton framställs från glukonsyra* som i sin tur kan produceras på olika sätt men den billigaste metoden är jäsning (fermentering) av glukos (okänt ursprung) med hjälp svartmögel (Aspergillos Niger) och kemikalien kalciumglukonat har samma ursprung.

Kemikalien 1,2-Hexanediol är syntetisk och enligt en producent används toluen (petrokemikalie) i produktionsprocessen. Och så har vi då natriumhyaluronat som man förr fick från tuppkammar men som numera utvinns med hjälp av bakterier som till exempel Bacillus subtilis (jordbakterie) eller Streptococcus zooepidemicus. Eller som man beskriver processen här "Currently, industrial production of HA is based on either HA extraction from animal tissues or via large-scale bacterial fermentation with genetically modified strains." Detta måste sedan tydligen också renas med hjälp av lösningsmedel.

Själv föredrar jag ju någon kallpressad olja eller naturliga extrakt framför dessa så kallat aktiva ingredienser. På det viset slipper jag ju också konsumera andra kemikalier. Så få kemikalier som möjligt är ju min melodi. Bättre för miljön också.

Ett annat företag har växtmekanismer som sin inspiration och med deras teknik så menar man att växtintelligens omvandlas till effektiva aktiva kosmetiska ingredienser. I sin broschyr beskriver man en speciell teknik som man har patent på med vilken man kan extrahera växtens små molekyler, sådana som inte kan utvinnas med hjälp av vanliga lösningsmedel. Man menar att växtstamceller är ett idealiskt utgångsmaterial eftersom cellerna helt enkelt kan massodlas samtidigt som kvaliteten bibehålls. Och med hjälp av en annan teknik tvingar man plantstamceller att överproducera bioaktiva föreningar "vilket inte bara ger en mer rik men också ett mer koncentrerat fytokomplex." som man beskriver saken. Med en tredje process delar man upp oljor i dess beståndsdelar för att få fram de små molekylerna som de besitter "... det verkliga bränslet". Med denna speciella enzymatiska behandling kan man övervinna de begränsningar som finns... Ja, de är så man uttrycker det. Förutom citronsyra, natriumbensoat och kaliumsorbat så innehåller deras produkter sorbitol, lecitin och xantangummi. Behöver jag nämna att företaget är Cosmoscertifierat?

Vi är inte längre beroende av årstider eller miljöförhållanden och vi har tillgång till ett jämt flöde av nytt industridesignat kosmetiskt material med ett innehåll av labbisolerade molekyler. I min värld är dessa halvfabrikat, eller egentligen helfabrikat inte ett dugg naturliga. Tror vi verkligen att det som industrin förser oss med är bättre än det som naturen själv har att erbjuda?

Vill man vara säker på att extraktet är helt utan industriella hjälpkemikalier eller tillsatser, där man bara har använt sig av naturlig/ekologisk olja/fett, vanlig alkohol (från t ex sädesslag) eller gas (Co2), eller extrakt som enbart är torkat pulver så måste man helt enkelt fråga tillverkaren. Själv tänker jag hålla mig undan alla laboratorieskräddarsydda kemikalier så mycket jag kan, för att jag tror inte att labbet överträffar naturen. Och som jag har nämnt tidigare så ogillar jag starkt alla kemikalier med patent där jag som konsument inte har någon som helst insyn i produktionen.

Grön bioteknik må vara bra för miljön men hade det inte varit bättre med mer lokalproducerat i mindre skala än som nu då vi nyttjar stora industrier långt ifrån där vi själva befinner oss? Hade det inte varit bättre att den där växten som odlas på en monokultur slutar odlas där och att vi slutar upp med allt vad massproduktion heter? Hade det inte varit skönt att slippa slänga den där överblivna och utgångna hudlotionen som ändå är fylld med kemikalier som egentligen inte är nödvändiga? Jag tror inte att den enda vägen att gå för att bekämpa klimatförändringar handlar om bioteknik, i alla fall inte inom industrin som producerar hudvårdsprodukter, helt enkelt därför att jag inte tror att ekonomisk tillväxt är det enda rätta. Hade det inte varit bättre att ställa om - på riktigt?

Nästa gång du läser att produkterna innehåller växtbaserade ingredienser eller att man har ett plantbaserat innehåll, fundera en extra runda på vad det egentligen betyder.

Man kan läsa mer om extrakt på Shenet.

*Maltodextrin - Enligt SpecialChem används maltodextrin som absorberande medel, bindemedel, stabilisator, filmbildande medel och mjukgörare.

Processing Herbs and Herbal Skin Care - Dermascope

Stevia Extraction Technologies and Recent Developments

Safety Assessment of Alkane Diols as Used in Cosmetics - CIR

Natural deep eutectic solvents from choline chloride and betaine –Physicochemical properties

Natural deep eutectic solvents-mediated extractions: The way forward for sustainable analytical developments

Hur växternas stamceller förblir stamceller - Gentekniknämnden

Plant stem cells in cosmetics: current trends and future directions

Questions Arise Over Plant Stem

*Gluconic Acid: Properties, Applications and Microbial Production - Sumitra Ramachandran, Pierre Fontanille, Ashok Pandey and Christian Larroche

Relaterat innehåll från bloggen