Extrakt
Om man kikar på innehållsförteckningen på ekologiska och naturliga produkter så ser man ofta ordet extrakt (extract). Det låter ju väldigt naturligt som till exempel ett te eller som att man bara har lagt blommor och blad i olja eller alkohol för att dra ut dess värdefulla substanser. På sidan Shenet kan man läsa att "Olika lösningsmedel löser olika ämnen ur växten" och "Ett alkoholutdrag av en växt ger inte samma ämnen som i växtens eteriska olja." Inga konstigheter kan tyckas.
Men extrakt är en bred term och det finns många varianter, allt från flytande extrakt till torra pulverextrakt som kanske inte enbart är den torkade obearbetade botaniska- eller jordbruksråvaran. Extrakt skiljer sig också åt inom olika industrier som till exempel parfymörens och apotekarens. Extrakt finns i många olika varianter - exempelvis tinktur, olja, macerat eller infusion. Finns en hel del att läsa om extrakt på sidan Shenet.
Oftast brukar man utgå ifrån olika växtdelar som rötter, bark, blommor och blad, men man hittar även extrakt av olika sorters mjölk, till exempel mandelmjölk och getmjölk. Annat som är populärt är extrakt från exempelvis frukt och bär. Ja, alltså fruktextrakt är inte detsamma som äpplejuice som extraheras från äpplen. Utöver detta har industrin numera inkluderat extrakt med så kallat aktiva ingredienser i sitt sortiment, vilket naturligtvis inte heller är i närheten av fruktjuicer utan man pratar istället om stamceller som odlas på labbet.
Flytande extrakt
För att kunna dra nytta av växtdelarnas olika ämnen så använder man vanligtvis ett lösningsmedel vilket kan vara olja/fett, vatten eller alkohol. Här är ett exempel på en aloeveraolja där aloeveran är löst i rapsolja. Det här är ju klurigt för oss konsumenter för det är ju egentligen ett extrakt som i INCI-förteckningen skrivs ut som Aloe Barbadensis Leaf Extract (and) Canola Oil. Här är ett annat exempel på ett extrakt som skrivs ut som olja ringblomsolja - INCI-namnet är dock Calendula officinalis flower extract.
Det tycks vara väldigt vanligt med extrakt som innehåller vatten och glycerin och mindre vanligt att man använder vanlig alkohol (etanol eller vodka) från spannmål. Många gånger innehåller extraktet vatten och konserveringsmedel, men också citronsyra som detta extrakt på lingon. Kikar man i COSMOS-databas så kan man till exempel hitta uppblandade flytande nässelextrakt (sök på Urtica Dioica extract) som förutom själva nässlan innehåller både vatten, bensylalkohol, natriumbensoat, kaliumsorbat och citronsyra. Ett annat exempel är ett arnikaextrakt som innehåller vatten, glycerin och fenoxietanol, men själva råvaran är ju ekologiskt odlad står det i beskrivningen. Lite motsägelsefullt kan tyckas.
Utöver de ovan nämnda extraktalternativen så finns det CO2-extrakt. Dessa extrakt framställs med hjälp av koldioxid istället för kemikalier. Man pumpar in koldioxid i en kammare fylld med växtmaterial. När koldioxid är under tryck blir det "superkritiskt" - det blir då ett flytande lösningsmedel som drar smaker, oljor, pigment eller harts från växtmaterialet. Med denna utvinningsmetod kan man också producera eteriska oljor. Se produktionsschema här.
CO2-extrakt innehåller samma komponenter som vanliga oljor (bäraroljor), vanliga extrakt eller flyktiga oljor (eteriska oljor). Men oavsett vad komponenterna i CO2-extraktet är så kallas det bara för extrakt. Några exempel är: Raspberry Co2 extract som liknar kallpressad hallonolja (från fröna), Calendula Co2 extract som liknar ringblomsinfusion där man lagt ringblommans växtdelar i en vanlig olja (bärarolja) och Cinnamon Co2 extrakt som liknar eterisk olja från kanel. (Källa: Formula Botanica)
Men det är inte alltid så enkelt att det där CO2-extraktet hälls på flaskan efter extraktionen utan man kan till exempel blanda ut extraktet i en olja och tillsätta E-vitamin. Här är ett exempel på ett morotsextrakt som är gjort på detta vis. Sen finns det morotsextrakt som är uppblandat med Caprylic Capric Triglycerides (industriraffinerade fettsyror).
Flytande extrakt av bär och frukter som exempelvis detta passionsfruktsextrakt och detta blåbärsextrakt är lösta i glycerin och är konserverade med fenoxietanol (phenoxyethanol). Emellertid skvallrar INCI-förteckningen inte om konserveringsmedlet utan där beskrivs extrakten bara som Water, glycerin, Passiflora Incarnata (Passion) fruit extract respektive Water, glycerin, Vaccinium Angustifolium (Blueberry) fruit extract.
Som om inte detta vore nog finns det ju också olika mjölkextrakt. Här är ett exempel på mandelmjölksextrakt som innehåller följande kemikalier: propylene glycol, Imidazolidinyl Urea samt tillsatserna Styrene / Acrylates Copolymer, Trideceth-2, men för enkelhetens skull skippar man dessa kemikalier i INCI-förteckningen för där nämner man bara "Water, Propylene Glycol, Prunus Amygdalus Dulcis (Sweet Almond) Fruit Extract". Ett annat exempel är ju getmjölksextrakt som innehåller propylenglykol och vatten där beskrivningen helt enkelt är Goat Milk Extract.
Men torra pulverextrakt då?
Kryddor tänker nog de flesta, men även kryddor innehåller ibland andra tillsatser än bara den torkade örten som exempelvis klumpförebyggande medel. Precis så fungerar det också inom kosmetikaindustrin. Torkade pulver kan antingen göras utifrån hela växten eller från dess olika delar, men torkade pulver kan också vara pulver av bär och frukter.
Pulverextrakt kan vara så enkla som torkade örter, rötter eller blad, men de kan också innehålla hjälpämnen. Pulverextrakt som exempelvis detta nässelextrakt eller detta av kardborre innehåller maltodextrin. Annattoextrakt är ett annat exempel.
Förutom pulverextrakt från örter och andra växter och dess olika delar så hittar man ibland torra pulverextrakt från exempelvis honung vilket också kan innehålla maltodextrin och kokosmölkextrakt som förutom maltodextrin också kan innehålla sodium caseinate (natriumkaseinat), enkelt förklarat ett mjölkprotein som först extraheras ur mjölk och sedan behandlas med natriumhydroxid (lut). Mer om hur man gör kan man läsa här.
Torkade pulver av frukt och bär är också populärt för det kan man använda till både färg och arom, men dessa är egentligen inte extrakt eftersom att det inte är ämnen som har extraherats från växten med hjälp av olika lösningsmedel.
Bär och fruktpulver är inte heller nödvändigtvis fria från "tillsatser" som till exempel citronsyra. Här är ett exempel på tranbärspulver som innehåller just citronsyra. Här är ett ananaspulver som innehåller både maltodextrin och citronsyra.
Ett annat exempel är äpplepulver som innehåller lecithin.
Det som är lite trixigt är att både maltodextrin, citronsyra och lecitin anses vara ok för att de är tillåtna som tillsatser i livsmedel. Men kom ihåg att det fortfarande handlar om industridesignade kemikalier.
INCI-namnen då?
Ett par exempel på extrakt som man brukar hitta i naturliga hudvårdsprodukter är Ringblomsextrakt och Rosmarinextrakt. INCI-namnen för dessa två är Calendula officinalis flower extract och exempelvis Rosmarinus officinalis extract (om det är hela plantan) annars kan det stå Rosmarinus officinalis leaf extract (om det är ett extrakt av bara bladen).
För att komplicera det hela lite grann så kan ovan nämnda INCI-namn betyda olika saker. Calendula officinalis flower extract kan vara ringblomsolja, ringblomstinktur, ringblomsinfusion eller ett Co2-extrakt. Rosmarinus officinalis extract kan vara rosmarintinktur, rosmarininfusion eller ett Co2-extrakt. Så trots INCI-namnet så kan extraktet produceras på olika sätt.
Som jag nämnde förut så är det vanligt att kosmetiska extrakt konserveras och det spelar ingen roll om extraktet är ekocertifierat eller om det marknadsförs som naturligt. Bara för att ta ytterligare ett exempel så kan jag nämna detta ekocertifierade extrakt av grönt te som innehåller konserveringsmedlen kaliumsorbat och natriumbensoat. Problemet är att man i INCI-förteckningen inte nämner dessa konserveringsmedel utan enbart Glycerin (and) Water (and) Camellia Sinensis Leaf Extract. Hur ska då jag som konsument få veta om jag också betalar för konserveringsmedel när det inte står med i INCI-förteckningen?
Något annat som hittas i till exempel naturlig tandkräm är steviaextrakt. Vi möts av INCI-namn som Stevia Rebaudiana Extract och Organic Stevia Rebaudiana Leaf / Stem Extract i innehållsförteckningen vilket egentligen inte säger någonting om vad detta extrakt innehåller. INCI-namnen avslöjar inte heller något om hur extraktet är framtaget. För att ta exemplet med Stevia så kan man läsa mer om produktionsprocessen här.
Industriella kemikalier
Många flytande extrakt innehåller industriella lösningsmedel (propylen-, butylenglykol eller glycerin etc...) och konserveringsmedel (fenoxietanol, kaliumsorbat, natriumbensoat) medans de som är i pulverform kan innehålla bärare (hjälpkemikalier) (maltodextrin, citronsyra eller härdat lecitin). Detta gäller alltså även sådana extrakt som är ekologiska eller naturliga. För att ta ett exempel så kan man kika på detta blåbärsextrakt som kan beställas med antingen propylenglykol, butylenglykol eller ett par andra patenterade kemikalier som jag nämner nedan.
När jag nu skriver om olika lösningsmedel så är här ett exempel på ett sådant (1,3-propanediol). Man kallar det för Zemea™ och det är certifierat som naturligt av Natural Products Association och beskrivs som "100 % plant based" och det anses vara ett naturligt alternativ till petroindustrins propylenglykol. Detta lösningsmedel är enligt tillverkaren producerat av socker från majs. Om jag inte hade varit så nyfiken hade jag kunnat nöja mig med detta, men produktionsprocessen består av jäsning (fermentering) och vid jäsning använder man biotekniskt producerade mikroorganismer (från labbet). Som konsument får jag aldrig veta något om ursprunget till dessa och inte ens certifieringsorganen kan avslöja det för mig. Det känns så där tycker jag. Jag kontaktade DuPont som saluför detta lösningsmedel och frågade om majsen kommer från ekologisk odling och fick till svar att den inte är ekologisk samt att den odlas för foderindustrin. Mer än så fick jag inte veta.
Ett annat lösningsmedel är detta (1,3-Butylene Glycol) som marknadsförs som ett naturligt alternativ till petrokemikalien butylenglykol. Man kallar det för Brontide™. Detta lösningsmedel är enligt tillverkaren producerat av socker från förnyelsebara grödor och i jäsningsprocessen används specialiserade mikroorganismer eller som företaget beskriver det "We apply a system-level approach to designing a microorganism and production process at the same time." Vidare beskriver man att "...our process starts with renewable plant sugars. An elegant, one-step fermentation process converts renewable sugars into a high purity, natural butylene glycol.". Ja, ja det matchar i alla fall inte min tanke om vad begreppet naturligt står för. Hur som helst så kontaktade jag Genomatica som presenterar sig som "the Leader in Bioengineering" för att få veta vilka grödor man har utgått ifrån eller om sockret kommer från livsmedelsavfall. Man svarade att råmaterialet inte kommer från livsmedelsavfall utan från socker gjort av non-gmogrödor som vete och majs. Dessa är dock inte ekologiskt odlade. Jag frågade om det där sockret är stärkelse, glukos eller exempelvis HFCS - High Fructose Corn Syrup men företaget återkom aldrig med svar.
Men konserveringsmedel då? Ja, ta till exempel fenoxietanol som enligt Kemikalieinspektionen (sök i Flödesanalyser) tillverkas "... genom en reaktion mellan fenol och etylenoxid under förhöjt tryck och temperatur." Den där etylenoxiden kommer ofta från petrokemikalier men det snackas om en mer miljövänlig produktion i vilken man istället utgår ifrån bioetanol som ofta produceras genom jäsning (fermentering) av t ex socker.
Men kaliumsorbat och natriumbensoat då? Natriumbensoat är ett salt av bensoesyra. För att få fram själva saltet natriumbensoat så låter man bensoesyra reagera med exempelvis natriumhydroxid. I alla fall förklarar både Shenet och PubChem saken på detta vis. Men som jag nämnde behöver man först tillgång till bensoesyra för att kunna tillverka natriumbensoat. Enligt Shenet och PubChem produceras bensoesyra syntetiskt med hjälp av toluen, men kan också tillverkas genom fermentering av stärkelse eller cellulosa med hjälp av bakterier (bioteknik) och det finns också bensoesyra som marknadsförs som naturlig av företaget Advanced Biotech. Men det verkar vara hemligt hur deras produktionsprocess går till.
Kaliumsorbat är ett salt av sorbinsyra och ämnet framställs med hjälp av natriumhydroxid. Emellertid måste man först ha tillgång till sorbinsyra som enligt PubChem kan tillverkas av acetaldehyd alternativt genom reaktion mellan keten (ursprung aceton el. ättiksyra) och krotonaldehyd.
Dessa industriellt producerade konserveringsmedel blir inte mer naturliga bara för att man hittar samma ämne i bär.
Patenterade extrakt
Om man som produkttillverkare vill använda extrakt som industrin har patent på är de inte särskilt svåra att hitta. Ett par ekologiskt certifierade exempel från kemikalieproducenten Alban Muller är Cosme-Phytamis® som är utblandat med glycerin och Lipidamis® som är löst i raffinerad solrosolja. En annan fabrikör är Lipoid Kosmetik som producerar exempelvis Herbasec® vilket är maltodextrin blandat med ett plantextrakt. Men de har även andra extrakt i sitt sortiment som exempelvis innehåller propylenglykol.
Alban Muller är ett annat stort företag som har tagit fram ett extrakt som heter Glucohyami™. Produkten är COSMOS-godkänd och INCI-namnet är Glycerin (and) Aqua (and) Cichorium Intybus (Chicory) Root Extract. Företaget beskriver produkten så här "Chicory root is naturally enriched in Glucosamine through an extraction and concentration process." Hmm... Ser du något om detta i INCI-namnet? Men det kanske inte är så konstigt för företaget har uppfunnit en patenterad process för att utvinna "Plant-Derived Glucosamine". De beskriver processen så här "Enable the chicory root to enrich itself with glucosamine so it becomes its own factory.". Hur mycket jag än vill så får jag ingenting veta om processen. Suck!
Naturex är ett annat företag som tillverkar extrakt med patent. Deras företagsbeskrivning lyder så här "Naturex’s Personal Care Business Unit identifies and formulates the most effective plant-based ingredients for tomorrow’s cosmetics." Och man säljer bland annat Eutectys™ vilket består av "six high-definition extracts". För detta har man använt en produktionsteknik som kallas för NaDES (Natural Deep Eutectic Solvents). Man skriver att "... den här tekniken gör det möjligt att fånga växtcellens mest värdefulla metaboliter för att få biomimetiska extrakt med förhöjda fytoaktiva profiler och förbättrad prestanda.", vilket helt enkelt betyder att man på industriell väg försöker efterlikna de naturliga processer som förekommer i naturen genom biomimetik.
Den här tekniken som kallas för NaDES som verkar vara framtidens nya gröna lösningsmedel är en blandning av två eller flera naturliga komponenter inklusive sockerarter, sockeralkoholer, polyalkoholer, aminosyror, organiska syror och organiska baser. NaDES framställs genom uppvärmning, frystorkning och vakuumindunstningsmetoder. Men notera detta "Although the individual compounds that makeup NaDESs are mostly non-toxic and have no impact on the environment, this does not guarantee that the NaDESs from which they are made up will also have the same properties. Studies on NaDESs have focused mainly on applications, and little has been reported on their toxicity. Hayyan et al. found that the cytotoxicity of four commonly used NaDESs made of glycerol, ethylene glycol, triethylene glycol, and urea with choline chloride was much higher than their components. It is evident that NaDESs need to be studied in depth before they can be called truly non-toxic."
Så här beskriver Eu-kommissionen saken i ett av sina projekt "Sugars, aminoacids or organic acids are typically solid at room temperature. Nonetheless when combined at a particular molar fraction they present a high melting point depression, becoming liquids at room temperature. These are called Natural Deep Eutectic Solvents – NADES." "NADES applications go beyond chemical or materials engineering and cover a wide range of fields from biocatalysis, extraction, electrochemistry, carbon dioxide capture or biomedical applications."
Stamcellsextrakt
Ohh javisst, det nya är ju aktiva ingredienser. För det räcker tydligen inte med helt vanliga extrakt av blommor och blad längre. Det som trendar är just nu extrakt av stamceller från växter och frukter. Det man lyfter fram är att det inte finns något behov av att odla dessa växter och därför behövs inget land och inga bekämpningsmedel. Det man istället gör är att odla dessa celler i ett labb. Men snälla nån, växter behövs för allt levande! Vad ska annars humlor och bin äta? Så himla snedvridet tänkt! Så här uttalar sig en som jobbar med stamceller om hur processen går till "man tar sönder stamcellen så att den är död och plockar ut innehållet så att man kan använda den som en ingrediens". "Vi tar den molekylära cocktailen från den döda cellen och använder den i hudvårdsprodukter ". Man skulle ju kunna jämföra med kallpressade oljor då man har sönder fröerna, kärnorna och nötterna, men ja, det är också allt som sker vid kallpressning av oljor. Till skillnad från den där blandningen av labbodlade celler som måste blandas med någonting för att kunna användas på huden så är den där kallpressade oljan en redan färdig-att-använda-produkt.
Man pratar om att stamcellsproduktion är miljövänligt och att man med detta kan bekämpa klimatförändringar. Men trots att man slipper odla växterna och inte använder bekämpningsmedel så handlar det ändå om industriell massproduktion, om än i sterila labbmiljöer. I detta kommer man inte undan de andra kemikalierna som behövs för att blanda ut växtens isolerade celler för dessa måste trots allt också produceras.
Här är ett exempel på apelsinstamcellsextrakt som förutom labbmodifierade plantceller också innehåller xantangummi (som också produceras i labb), natriumbensoat, glukonolakton och kalciumglukonat. Ett annat som heter PhytoCellTec™ Symphytum från Mibelle Biochemistry innehåller kemikalier som isomalt, lecithin och natriumbensoat. Ytterligare exempel är dessa extrakt av fruktceller framtagna med en speciell enzymatisk process som man beskriver det hela. Och det är så hemligt så hemligt. Men man räds minsann inte att tala om för mig att de är konserverade med sorbinsyra, fenoxietanol och etylhexylglycerin.
Själv föredrar jag ju någon kallpressad olja eller naturliga extrakt framför dessa så kallat aktiva ingredienser. På det viset slipper jag ju också konsumera andra kemikalier. Så få kemikalier som möjligt är ju min melodi.
Ett annat företag har växtmekanismer som sin inspiration och med deras teknik så menar man att växtintelligens omvandlas till effektiva aktiva kosmetiska ingredienser. I sin broschyr beskriver man en speciell teknik (som man har patent på) med vilken man kan extrahera växtens små molekyler, sådana som inte kan utvinnas med hjälp av vanliga lösningsmedel. Man menar att växtstamceller är ett idealiskt utgångsmaterial eftersom cellerna helt enkelt kan massodlas samtidigt som kvaliteten bibehålls. Ja, allt handlar förstås om vilken sorts kvalitet men eftersträvar. Och med hjälp av en annan teknik tvingar man plantstamceller att överproducera bioaktiva föreningar "vilket inte bara ger en mer rik men också ett mer koncentrerat fytokomplex." som man beskriver saken. Med en tredje process delar man upp oljor i dess beståndsdelar för att få fram de små molekylerna som de besitter "... det verkliga bränslet". Med denna speciella enzymatiska behandling kan man övervinna de begränsningar som finns... Ja, det är så man uttrycker det. Förutom citronsyra, natriumbensoat och kaliumsorbat så innehåller deras produkter sorbitol, lecitin och xantangummi. Behöver jag nämna att företaget är COSMOS-certifierat?
Avslutande tankar
Vi är inte längre beroende av årstider eller miljöförhållanden och vi har tillgång till ett jämt flöde av nytt industridesignat kosmetiskt material med ett innehåll av labbisolerade molekyler. I min värld är dessa halvfabrikat, eller egentligen helfabrikat och inte ett dugg naturliga. Tror vi verkligen att det som industrin förser oss med är bättre än det som naturen själv har att erbjuda?
Vill man vara säker på att extraktet är helt utan industriella hjälpkemikalier eller tillsatser, där man bara har använt sig av naturlig/ekologisk olja/fett, vanlig alkohol (från t ex sädesslag) eller gas (CO2), eller extrakt som enbart är torkat pulver så måste man helt enkelt kontrollera på detaljnivå med tillverkaren. Själv tänker jag hålla mig undan alla laboratorieskräddarsydda kemikalier så mycket jag kan, för jag tror inte att labbet överträffar naturen. Och som jag har nämnt tidigare så ogillar jag starkt alla kemikalier med patent där jag som konsument inte har någon som helst insyn i produktionen.
Grön bioteknik må vara bra för miljön, men hade det inte varit bättre med mer lokalproducerat i mindre skala än som nu då vi nyttjar stora industrier långt ifrån där vi själva befinner oss? Hade det inte varit bättre att den där växten som odlas på en monokultur slutar odlas där och att vi slutar upp med allt vad massproduktion heter? Hade det inte varit skönt att slippa slänga den där överblivna och utgångna hudlotionen som ändå är fylld med kemikalier som egentligen inte är nödvändiga?
Jag tror inte att den enda vägen att gå för att bekämpa klimatförändringar handlar om bioteknik och jag tror helt enkelt inte att ekonomisk tillväxt är det enda rätta. Hade det inte varit bättre att ställa om - på riktigt?
Nästa gång du läser att produkterna innehåller växtbaserade ingredienser eller att man har ett plantbaserat innehåll, fundera en extra runda på vad det egentligen betyder.
Man kan läsa mer om extrakt på Shenet.
Plant stem cells in cosmetics: current trends and future directions
Plant cell culture technology in the cosmetics and food industries: current state and future trends.