Det ska vara enkelt – men hur gör man?

Det ska vara enkelt - men hur gör man?Det ska vara enkelt - men hur gör man?

Tänk om det hade varit enkelt det där med att köpa hudvårdsprodukter med ett mer äkta innehåll. Vad jag längtar till den dagen vi får en Äkta Vara-märkning för hudvård. Fram tills dess kan man ju fråga sig hur man gör om man vill köpa hudvårdsprodukter som alltså har ett mer äkta innehåll när man inte har tillräckligt med kunskap för att kunna förstå vad som står på innehållsförteckningen. Eller för den delen om man inte orkar eller inte känner att man har tid att lära sig.

Först och främst skulle jag vilja säga att det är bra att satsa på att handla färre produkter. Man behöver inte en produkt till fötterna, en till händerna, en till kroppen och en till håret. Det fungerar hur bra som helst att använda samma tvål till både kropp och knopp och man kan använda samma salva till både händer och fötter. Tänk ”Less is more”.

I andra hand kan man kika på innehållsförteckningen och leta efter namn som låter naturligt och som är lätta att uttala som exempelvis oil, extract, butter, herb, sea salt eller clay. (olja, extrakt, smör, ört, havssalt eller lera). Men det kan vara lite tricky ändå eftersom extrakt ibland kan vara konserverade eller innehålla hjälpämnen samt att oljor och smör ibland är deodoriserade (lukt och smak borttagen) med hjälp av till exempel citronsyra.

En bra idé är också att handla produkter med så kort innehållsförteckning som möjligt eftersom att det då för det första är enklare att upptäcka svåruttalade kemikalier och enklare att lägga märke till de som är mer naturliga. För det andra brukar produkter som är lite mer naturliga faktiskt innehålla färre ingredienser. Att en produkt är ekocertifierad betyder inte att den innehåller så få ingredienser som möjligt. Det värsta ekoexemplet jag har varit med om är ett innehåll beståendes av 48 kemikalier varav 9 var ekocertifierade. Alltså, titta efter så kort innehållsförteckning som möjligt.

Vatten används för att att ge produkten "rätt konsistens". Lotioner och krämer är ett par exempel på produkter som ofta innehåller vatten, men också schampo och balsam. Vattenfria produkter behöver som regel inte konserveras. Använder man till exempel en vanlig fast tvål eller naturlig salva så slipper man alltså vattenutspädda produkter och konserveringsmedel.

Ett annat tips är att vara uppmärksam på innehållsförklaringar så som "från oliver", ”från kokos” eller ”från majs”. Sådana små förklaringar betyder oftast att råvaran - frukten eller spannmålet, är industriellt bearbetat (raffinerat) efter ett på förhand uppställt ändamål, till exempel för att bli till emulgeringsmedel, tensider, sötningsmedel osv. Man har alltså modifierat dessa råvaror och delat upp dem i sina beståndsdelar för att kunna blanda dem med varandra och andra kemikalier för att till slut få fram en ny kemikalievariant. Undvik produkter med dessa små förklaringar alltså.

Ett exempel på när förklaringen "från olivolja" anses behövas på etiketten är när man använder squalene. Olivolja är en kemisk sammansättning som innehåller olika beståndsdelar, bland annat då squalene. Squalene får man inte fram genom kallpressning av oljan utan istället nyttjar man de biprodukter (avfallsrester) som blir över efter att oljan är raffinerad, till exempel när oljan är deodoriserad. När lukt och smak är borttagen från den så naturliga oljan samlar man in squalene från deodoriseringsdestillatet som man kallar det. Skillnaden mellan squalene och squalane är att den sistnämnda varianten är härdad för att få fram en stabilare form helt enkelt.

Det är också bra att komma ihåg att naturliga oljor och smör kan vara industriellt härdade eller raffinerade för att få till rätt konsistens. Om oljan är härdad skriver man ut ordet "hydrogenated" framför oljans namn på etiketten. Men ibland ser man sheasmörolja på etiketten. Det betyder att sheasmöret är raffinerat dvs att man har dela upp smöret i olika delar och rensat bort den fasta delen av smöret. Då heter det alltså inte längre sheasmör utan man har lagt till ordet olja. Kika alltså efter ord som smör - inte smörolja samt olja istället för "hydrogenated oil".

Latinska växtnamn är bra att hålla utkik efter, till exempel Cocos Nucifera Oil och Olea Europaea Oil som är kokosolja och olivolja. Skippa produkter med INCI-namn som exempelvis Coco-caprylate/caprate, Glyceryl Stearate eller Cetearyl Olivate. Dessa namn står för uppdelade oljebeståndsdelar och sammansatta kemikalier där oljan kanske inte ens har kallpressats utan också blandats med andra industriellt bearbetade kemikalier.

Välj tvålprodukter med förtvålad/försåpad olja istället för tensider. Ja, det kanske är lättare sagt än gjort när man möts av ord som till exempel "sockertensid". Tvålmolekyler finns faktiskt i naturen. De kallas för saponiner och sådana hittas i vissa växter. De tensidmolekyler som ofta syns i innehållsförteckningen på tvål finns däremot inte i naturen och det gör faktiskt inte heller de som finns i så kallade "naturliga" tvål heller. Men det som skiljer "naturliga" tvål och industriella tensider åt är att tensider oftast har genomgått en mycket längre tillverkningsprocess än vad som egentligen är nödvändigt för att få till en tvål - både flytande och fast sådan. Det betyder alltså att den naturliga oljan oftast är mer raffinerad samt också uppblandad med andra industriella kemikalier. I INCI-förteckningen på vad som kallas för "naturlig" fast tvål skrivs de förtvålade oljorna ut som Sodium olivate, Sodium cocoate, Sodium Canolat, Sodium shea butterrate, Sodium laurate osv. I INCI-förteckningen på "naturligt" flytande tvål skrivs de försåpade oljorna ut som Potassium olivate, Potassium cocoate, Potassium Canolat osv.

Undvik kemikalier med ändelsen "gum". Om det på burken rabblas upp INCI-namn som slutar med ändelsen "gum" kan man nästan alltid anta att kemikalien är framställd inom bioteknisk industri. Här är några exempel på biotekniska kemikalier - xanthan gum, biosaccharide gum-1 (2, 3, 4 osv), sclerotium gum och rhizobian gum. Ursprunget är mikroorganismer som till exempel bakterier som får äta på kolhydrater (glukos). Mikroorganismer odlas biotekniskt inom industrin och ursprunget är svårt att få svar om. Och var någonstans kolhydraterna inhämtas berättas oftast inte, men jag kan tänka mig att ursprunget inte behöver vara ekologiskt. Det är en gissning dock och kanske sitter du som läser inne med svaret? Kommentera gärna. Enligt Dansukker framställs iallafall glukos (dextros) främst genom syra- eller enzymhydrolys av stärkelse. Hydrolysering betyder att man sönderdelar något, i det här fallet stärkelsen, för att sedan nyttja dess beståndsdelar (glukos) som sedan ska användas i industriella processer. På innehållsförteckningen kan man använda förklaringen "från soja och majs". Dessa kemikalier tillverkas i stora volymer till lågt pris och på svenska kallas de för polysackarider. Alltså, undvik kemikalier med ändelsen "gum". Undantagen skulle väl kunna vara naturligt dragantpulver (Astragalus gummifer gum) och Acaciagummi (Acacia Senegal gum).

Kom ihåg - En kosmetisk råvara kan vara antingen en "sammansatt" kemikalie eller en enkel olja. Du som konsument får inget veta om hur den naturliga råvaran (spannmålen, bären eller frukterna) har bearbetats inom industrin eller hur man har sammanfogat det bearbetade materialet med andra raffinerade kemikalier och inte heller om man gjort detta i närvaro av andra industriella kemikalier (processkemikalier). På grund av detta har jag funderat på om man ska kalla en industriellt bearbetad kemikalie för råvara eller råmaterial och ställde därför frågan till Läkemedelsverket. Man svarade "I EU:s förordning 1223/2009 om kosmetiska produkter finns artikel 2 som innehåller definitioner av begrepp, men där finns råvara inte med. I förordningen i övrigt finns det inga regler som gäller specifikt för råvaror. Enkelt förklarat menar vi med råvara ett ämne eller en ämnesblandning som en tillverkare använder för att tillverka kosmetiska produkter. Det har ingen betydelse om ämnena har naturligt ursprung eller är ”syntetiska” kemikalier. Det har heller ingen avgörande betydelse om det är växtdelar eller extrakt och oljor från växter. Jag ser ingen skillnad mellan kosmetiskt råmaterial och kosmetisk råvara, men jag tycker att man bör använda begreppet råvara som är mer etablerat." Så, oavsett hur den naturliga råvaran har bearbetats så görs det ingen skillnad på en industriellt bearbetad kemikalie eller den naturliga grödan. Det kan därför vara svårt att skilja en kosmetisk kemikalie från en naturlig råvara, tycker jag.

Sist men inte minst, se upp med frasen ”100 % naturligt ursprung” – allt kommer från naturliga källor, även råolja (petroleum) och vad som är naturligt är ingen egentligen riktigt överens om. Naturligt enligt mig är att något har bearbetats så lite som möjligt (kallpressning alternativt ångdestillering, krossning, rensning, torkning, extraktion osv) medans det enligt certifieringsorganen är fullt tillräckligt att den ursprungliga grödan är naturlig. Skitsamma om den sedan har bearbetats med industriella metoder (raffinerats) och blandats med andra industriella kemikalier. Industriella produktionsprocesser som anses vara minimal bearbetning för den här kemikaliekategorin kan exempelvis vara hydrolys (delning av molekyler), hydrogenering (härdning av oljor), förestring och transesterifiering (sammanfogning av alkoholer (t ex glycerin, cetylalkohol eller fenoxialkohol) och syror (t ex fettsyra eller mjölksyra)). Fettsyror är till exempel ämnen som först måste processas från t ex naturliga oljor innan man kan sammanfoga dem med andra ämnen - ämnen som kanske också måste tas fram industriellt.

Och javisst ja, glöm inte att alla ingredienser räknas som kemikalier, även de som hittas i hudvårdsprodukter som säljs som naturliga och ekologiska. Tro alltså för allt i världen inte att en produkt är kemikaliefri. Det finns inget som är kemikaliefritt.

Summa summarum - Om du ska köpa en kosmetisk produkt som är ekocertifierad så behöver det inte betyda att hela innehållet består av 100 % ekologiska råvaror och köper du en naturlig kosmetisk produkt behöver det inte betyda att hela innehållet består av 100 % naturliga råvaror. Dessutom behöver det inte vara så att man har använt ekologiska eller ens naturliga råvaror (grödor) vid produktionen av de kosmetiska råvarorna då sådana alltså också kan produceras på ett labb. Alla kosmetiska råvaror är inte mat för huden. Vissa används till exempel för att underlätta så att alla produktingredienser kan blandas till en färdig kosmetisk produkt medans andra används som förtjockande. Och så konserveringsmedel på det. Till råga på allt så finns det råvaror som är naturliga men som inte går att ekocertifiera eftersom de inte odlas, exempelvis lera, salt och vatten. Vi ska heller inte glömma att det finns råvaror som är viltskördade (ex. nötter) som kanske inte är ekocertifierade.

I min värld är en kosmetisk råvara en råvara som är så lite processad som möjligt och således mer äkta. I min värld består hudvårdande produkter av råvaror med allt sitt härliga innehåll intakt istället för av industriellt förändrade (raffinerade) råvaror. Jag kan inte låta bli att citera Cecilia på Morotsliv i det hon skriver om matoljor för det tål att funderas på även i detta sammanhang - "Margarin hör egentligen inte hit, för margarin är inte mat – det är en matliknande produkt!" Och det är lite så jag upplever produkter på ekohyllan.

Som sagt, det ska vara enkelt men ofta är det inte det och vad man väljer är nog mer en fråga om vilka krav man som konsument har på produktinnehållet.

Hur som helst så kan du framöver som en hjälp på traven använda KemikalieKollen när du läser innehållsförteckningen på en produkt. I den listar jag kemikalier som förekommer i ekologiska/naturliga hudvårdsprodukter, men som egentligen är industriellt sammansatta eller på annat vis mer bearbetade kemikalier. KemikalieKollen ska jämföras med t ex Tillsatsappen som Konsumentföreningen i Stockholm står bakom.

Om du tycker att dessa råd är svåra att följa eller om du helt enkelt inte känner att du har tid att lägga ner på detta så kan du alltid använda appen RekoKollen. I den hittar du hudvårdsprodukter som har ett mer äkta innehåll. RekoKollen kan jämföras med hur föreningen Äkta Vara definierar livsmedel, men där inriktningen istället är hud-, och kroppsvårdsprodukter som står placerade på ekohyllan.

Intressant i det hela

Plant Sources, Extraction Methods, and Uses of Squalene

Squalane from Sugarcane

Is it safe to make 'natural' claims on products containing xanthan gum?

Dela

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.