Jag fick ett mejl från företaget Aer

Jag fick ett mejl från företaget Aer om att de tyckte att deras produkter kunde passa i min app RekoKollen. Eftersom att jag aldrig har hört talas om företaget så är det ju viktigt att läsa på och naturligtvis kolla deras produktinnehåll.

På deras webbsida möts jag av följande slogan; "Sustainable home care without the plastic waste" och tänker att om detta enbart handlar om hållbarhet, så vete katten om min app är rätta stället att synas. Jag kan väl i och för sig förstå att de tror det, samtidigt tycker jag att det är konstigt att de ens skickar en förfrågan om de har läst vad appen står för, tänker jag. Så skrollar jag vidare och då dyker en annan slogan upp som ser ut så här:

Aha! Deras produkter innehåller naturliga ingredienser, tänker jag och blir glad.

Aha igen! Deras produkter är även vegan och dessutom är de ekologiska, skriver man. Nu förstår jag ju varför de tror att produkterna skulle fungera bra i RekoKollen.

Att produkterna inte innehåller några skarpa kemikalier är ju också bra. Men att de skulle innehålla mikroplaster förväntar vi oss väl ändå inte, eller? Det här känns ju som lite överflödig info, men man kan ju faktiskt inte veta, tänker jag.

På deras sida som handlar om deras företag läser jag att man verkar inom en bransch som präglas av "...kompromisser och falska löften." och att man är mån om att berätta varför man har tagit de beslut man har tagit samt att man "... are going to reinvent the bare essentials for your body and home.". Hmm... Vad har man då förändrat inom det här området där man hittar produkter som är absolut nödvändiga för oss, tänker jag och kikar på deras handtvål.

Aer:s handtvål

Under produktinfon för deras handtvål kan man läsa att det är en naturlig tvål och att den består av +90 % växtbaserade ingredienser. Och det är nu man ska hålla ordet "... baserade" kvar i huvudet under tiden man läser INCI-förteckningen som ser ut så här:

1. Sodium Citrate
2. Disodium Lauryl Sulfosuccinate
3. Sodium Benzoate
4. Algin
5. Sorbitol
6. Sodium Lauryl Sulfate
7. Citric Acid
8. Limonene
9. Linalool
10. Parfum
11. Citral
12. Gernaiol (ja, de har troligtvis stavat fel och det ska förmodligen stå Geraniol istället)
13. Farnesol
14. CI42090 (syntetisk färg)
15. CI16035 (syntetisk färg)

Alltså jag vet knappt var jag ska börja, men jag börjar med nummer 1 som är Sodium Citrate (natriumcitrat).

• Sodium Citrate (natriumcitrat) tillverkas från nummer 7. Citric Acid (citronsyra).
• Citric Acid (citronsyra) utvinns från t ex konventionellt jordbruksavfall med hjälp av svartmögel. I produktionen används även andra kemikalier. Då kan man fråga sig; varifrån kommer lantbruksavfallet - från ekologiska eller konventionella besprutade grödor? Man kan också fundera över varifrån de där andra kemikalierna kommer ifrån och hur de i sin tur produceras. Här är förresten en intressant artikel om vad den industridesignade citronsyran kan ställa till med.

Nummer 2 Disodium Lauryl Sulfosuccinate är en industridesignad tensid - en raffinerad produkt som i min värld inte är naturlig. EWG ger beskrivningen "... a disodium salt of a lauryl alcohol half ester of sulfosuccinic acid."

• Laurylalkohol är en fettalkohol där ursprunget är laurinsyra som är en fettsyra, som bearbetas med andra kemikalier.
• Sulfosuccinic acid kommer från "succinic acid" som är bärnstenssyra.
• Succinic Acid fås från råvaror som t ex maleinsyra ⁽¹⁾ (från bensen) eller fumarsyra ⁽²⁾ (från glukos och svampar - en labbprodukt), men den kan även jäsas fram från Ammonium tartrate ⁽³⁾ ... som blir till genom att man bearbetar vinsyra (tartaric acid ⁽⁴⁾) med ammoniak. Bärnstenssyra kan även tillverkas syntetiskt från 1,4-Butanediol. Pust! Många vägar bär till Rom sägs det och det verkar som detta talesätt även kan appliceras på denna kemikalie. Ta en funderare på om den här kemikalien känns naturlig eller inte, vetja 😉

Nummer 3 i listan ovan är Sodium Benzoate (natriumbensoat) som blir till genom att man bearbetar bensoesyra med andra kemikalier.

• Sodium Benzoate tillverkas från bensoesyra.
• Bensoesyra kan tillverkas antingen syntetiskt eller genom industriell jäsning av stärkelse eller cellulosa med hjälp av labbframställda bakterier. I produktionen kan naturligtvis andra kemikalier också användas. Pust igen! Fundera nu över varifrån bensoesyran kommer. Fundera över varifrån stärkelsen och cellulosan som används kommer ifrån - behöver den t ex vara ekologisk? Och vad behövs för att få de där bakterierna att växa och föröka sig? Fundera t ex över vad odlingsmediet kan innehålla (Psst... jag viskar... glukos, peptoner, jästextrakt, natriumvätefosfat och citronsyra. pH-värdet justeras med exempelvis natriumhydroxid). Det är som sagt liiite mer inblandat i processen än att du får hemskickat ett enkelt tvålpulver från AER.

Nummer 4 är algin - som för längesedan var helt naturliga bruna alger.

• Algin är ett salt av alginsyra ⁽⁵⁾ (natriumalginat).
• Alginsyra är bruna alger som har processats med t ex ammoniak eller svavelsyra för att först bli till alginsyran och som därefter bearbetas med natriumhydroxid (lut). Fundera över varifrån ammoniak och svavelsyra kommer ifrån.

Nummer 5 i listan är sorbitol.

• Sorbitol tillverkas från glukos med hjälp av industridesignade enzymer. Fundera över varifrån glukosen kommer - från t ex vilken industri, från ekologiskt odlade grödor osv.

Nummer 6, Sodium Lauryl Sulfate (natriumlaurylsulfat) - industridesignad tensid.

• Sodium Lauryl Sulfate får man från laurylalkohol.
• Laurylalkohol är en fettalkohol där ursprunget är laurinsyra som är en fettsyra, som bearbetas med andra kemikalier. I produktionen används även andra kemikalier. Fundera över varifrån dessa kemikalier kommer ifrån.

Och färggrant ska det vara tycker Aer så därför tillsätter man syntetisk (?) färg. Hur tänkte man här? Nummer 14 i listan ovan är CI 42090 och nummer 15 är CI 16035. Kan någon vänlig själ förklara för mig varför man tillsätter färgämne överhuvudtaget? Fundera över varifrån dessa kemikalier kommer ifrån.

• CI 42090 har enligt CosIng flera olika CAS-nummer (2650-18-2/ 37307-56-5/ 3844-45-9).
  • 2650-18-2 är C.I. Acid Blue 9. Här hittar du fler synonymer för denna färg.
  • 3844-45-9 är Brilliant Blue. Denna färgen har E-nummer 133. Här hittar du fler synonymer för denna färg.
• CI 16035 har enligt CosIng CAS-nummer 25956-17-6.
  • 25956-17-6 är en AZO-färg som heter Allura Red AC Dye. Denna färgen har E-nummer 129. EWG menar att färgen fås från petroleum.

"Parfum"

Och så har vi då nummer 10 i listan som är "Parfum". Det här kan vara eteriska oljor, men det behöver inte vara det. Nummer 8, 9, 11, 12 och 13 är beståndsdelar i just eteriska oljor, men kan också utvinnas industriellt.

Jag kontaktade Läkemedelsverket angående termen "Parfum" och de berättade för mig att "När kravet på ingrediensförteckning på kosmetiska produkter infördes i gamla kosmetikadirektivet, bestämdes det att förekomsten av parfymämne skulle deklareras genom ordet ”parfum” i ingrediensförteckningen. Anledningen var att industrin menade att parfymblandningarna var för sammansatta och komplexa och att det skulle innebära oproportionerligt långa ingrediensförteckningar om samtliga ämnen i en parfym-mix skulle deklareras på samma sätt som övriga ingredienser. Det blev därför en kompromiss att använda ordet ”parfum” för att indikera att det fanns parfymämnen i produkten och således kunde den parfymallergiske konsumenten helt undvika parfymer genom att välja bort produkter med ordet ”parfum” i ingrediensförteckningen."

Man berättade vidare för mig angående eteriska oljor "Om syftet eller funktionen med de eteriska oljorna (oavsett om det är en eller flera) i en produkt är för att tillföra en doft då ska ordet ”parfum” skrivas i ingrediensförteckningen. Om man själv blandar olika eteriska oljor då ska man deklarera de enskilda eteriska oljorna för sig själv, med dess INCI-namn. För sammansatta råvaror gäller att de enskilda komponenterna i sammansättningen ska anges var och en för sig i ingrediensförteckningen. "

Aer - minimalt med avfall i alla fall

Företaget Aer menar att eftersom man skickar pulver till kunden istället för förblandade produkter så resulterar detta i 95 % mindre koldioxidutsläpp per försändelse och förpackningen är visst komposterbar. Ja ja, man säljer i alla fall minimalt med avfall, men det gör ju svenska tvåltillverkare också, tänker jag.

Grön kemi och hållbarhet samtidigt som man flaggar med termerna ekologisk och naturlig verkar vara ett vinnande recept bland många olika företag, samtidigt verkar det inte vara så viktigt om kemikalierna är producerade i ett labb eller om man använder grödor (läs avfall) från konventionellt lantbruk eller om kemikalierna tillverkas lång-bort-i-stan och med hjälp av andra industritillverkade kemikalier / industriella processer.

Jag kikade bara igenom deras handtvål, men med undantag för ett par ingredienser, så ser innehållet i deras rengöringsprodukter ut på ungefär samma sätt och det gjorde att jag inte kunde låta bli att ifrågasätta deras val av produktingredienser, så jag mejlade dem och sa vad jag tyckte. Jag skrev bland annat detta;

"Men ur min synvinkel som medveten konsument (och anledningen till att jag startade RekoKollen) måste jag ändå fråga varför ni baserar produkterna på industridesignade kemikalier och inte vanlig såpa? Visst är det bra på sitt sätt att man tar tillvara restavfall från andra branscher, men givet min egen erfarenhet behöver detta avfall inte komma från ekologiska grödor. Jag undrar också ofta varför man ska behöva designa en kemikalie för ett visst syfte när det nästan alltid finns en helt naturlig motsvarighet - t.ex. naturliga fetter, naturliga leror, naturliga ytaktiva ämnen etc. I detta kan jag ofta känna att begreppet "naturligt" ofta inte betyder naturligt längre utan istället något som är "baserat" på något som en gång i tiden faktiskt var naturligt."

"Grön kemi och hållbarhet är två pusselbitar, men bygger samtidigt på fortsatt storskalig industriell produktion. Som jag ser det behöver vi istället fokusera på "degrowth" och fler men mindre lokala företag."

Det var länge sedan och jag har inte hört av dem sedan dess.

Deras produkter passar inte i RekoKollen, för med den vill jag istället inspirera till en värld med färre kemikalier och istället rikta strålkastaren mot produkter som har ett mer genuint innehåll. Alla produkter som listas i appen är därför fria från industridesignade fetter, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, emulgeringsmedel, industridesignade tensider, konserveringsmedel, sötningsmedel, syntetiska färgämnen etc.

Min slutsats blir att det verkar ju faktiskt som att företaget Aer själva kompromissar och ger falska löften, för som sagt, vad hände med vanlig enkel såpa?

Ps 1. Min eviga undran... Vad är det då som hindrar företag att... eller ska jag kanske fråga så här; varför satsar "eko"företag på industriellt raffinerade kemikalier framför ett mer äkta och mindre bearbetat produktinnehåll? Kan någon nu vara så snäll att vaska fram en märkning för det sistnämnda!

Ps 2. KemikalieKollen är till för alla som vill bli lite mer medvetna om vad det är man betalar för. Och orkar man inte läsa om produktionsprocessen så finns det en kort sammanfattning som förenklar det hela 🙂

Annat intressant

Växtbaserade, planetvänliga och ekologiska rengöringsmedel

Cleaning products, even "green" ones, emit chemicals that may impact health, study finds

1) National Center for Biotechnology Information (2022). PubChem Compound Summary for CID 444266, Maleic acid. Retrieved August 3, 2022 from https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/444266.

2) National Center for Biotechnology Information (2022). PubChem Compound Summary for CID 444972, Fumaric acid. Retrieved August 3, 2022 from https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/fumaric%20acid.

3) National Center for Biotechnology Information (2022). PubChem Compound Summary for CID 2724224, Ammonium tartrate. Retrieved August 3, 2022 from https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/ammonium%20tartrate.

4) National Center for Biotechnology Information (2022). PubChem Compound Summary for CID 875, Tartaric acid. Retrieved August 3, 2022 from https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/tartaric%20acid.

5) National Center for Biotechnology Information (2022). PubChem Compound Summary for CID 6850754, Ammonium alginate. Retrieved August 3, 2022 from https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/alginic%20acid#section=Use-Classification.