Kemiska solskyddsfilter

UV-filter kan antingen vara kemiskt eller fysikaliskt. Båda framställs industriellt. Vad som skiljer dessa filter åt är hur de filtrerar bort UV-strålningen från huden. Fysikaliska filter reflekterar bort strålningen medan kemiska filter består av molekyler som absorberar strålningen och omvandlar den så att den blir oskadlig – en kemisk reaktion. Men de här olika solskyddande substanserna skyddar kanske inte var för sig lika bra mot både UVA och UVB-strålning, därför kombinerar man dem ibland. Fysikaliska UV-filter är vanliga i solskyddsprodukter som marknadsförs som naturliga eller ekologiska, men sådana produkter kan även innehålla kemiskt UV-filter.

Kemiska filter har ofta långa namn som Ethylhexyl Methoxycinnamate, Isoamyl P-methoxycinnamate eller Octocrylene.  Just dessa tre kan förekomma i solskyddsprodukter som marknadsförs som naturliga och ekologiska (Green People, Bodyfarm och Korres).  Men varför ska man alls bry sig om innehållet i just solskyddsprodukter? Man kan ju tycka att om vi inte använder dem mer än under en en kort period under året (om vi inte reser till varmare breddgrader) så är det inga problem. Om produkterna dessutom marknadsförs som ekologiska eller naturliga så behöver man väl inte bekymra sig för miljön, eller?

Nåväl, här är lite info om dessa tre kemiska solskyddsfilter.

Isoamyl P-methoxycinnamate är en ester som framställs av isoamylalkohol och p-metoxikanelsyra. Läser man ett säkerhetsdatablad för den här kemikalien så står det bland annat under punkten Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp att man ska förhindra utsläpp i avloppssystemet. Dessutom kan man läsa att ”Såvitt vi vet har inte de kemiska, fysikaliska och toxikologiska egenskaperna blivit helt utforskade”. Källa: Sigma Aldrich

Octocrylene är ett syntetiskt UV-filter som misstänks ansamlas (bioackumuleras) i både miljön och i människor.

Ethylhexyl Methoxycinnamate  är ett UV-filter som är hormonstörande och man har kunnat se att ansamlingen i vattenlevande organismer är hög. Källa: Toxnet och EWG. Ämnet framställs med hjälp av keten och p-metoxibensaldehyd som båda är petrokemikalier. Källa: PubChem

Enligt Läkemedelsverket så finns det idag ett begränsat antal ämnen som får användas som UV-filter i solskyddsprodukter – 26 st. Inom EU ja. Hur många andra liknande kemikalier finns det i övriga världen? Trots detta anser industrin att vi behöver ännu fler kemikalier och därför har en del marknadsintressenter i USA bildat något man kallar för Public Access To SunScreens (PASS) Coalition. Man tycker helt enkelt att vi ska använda mer solkräm. Medlemmarna i PASS är bland andra The Skin Cancer Foundation, Prevent Cancer Foundation, Beiersdorf, L’Oréal USA Products, Ashland Inc, BASF Corporation, DeWolf ChemicalFitz Chem CorporationMcCullough & Associates.  Exempelvis säger en talesperson från Ashland Inc. att “Vad vi försöker göra som en koalition är att underlätta godkännande av nya UV ingredienser”. Tja, det låter väl bra att vi ska börja använda ännu fler kemikalier? Nej tack säger jag.

Solskyddsmedel – Läkemedelsverket

Solcremer og allergi – Videncenter for Allergi

Accumulation and effects of the UV-filter octocrylene in adult and embryonic zebrafish

Overview of Emerging Contaminants and Associated Human Health Effects - Hindawi Publishing Corporation
 
PASS Pushes the Issue – HAPPI (Household and Personal Products Industry)

Relaterat innehåll från bloggen