Vad får du för pengarna?

ANNONS

Återförsäljaren

Jag vill veta vad jag betalar för och därför har jag kontaktat tillverkare, certifieringsorgan och återförsäljare. Detta för att jag vill veta mer om ursprung och spårbarhet av de kemikalier som produkterna på ekohyllan innehåller. Detta är inget jag rekommenderar gemene man att göra om man inte är beredd på att kunna ta lite skit och våga ifrågasätta de svar man får. Men jag tycker att frågorna är så väldigt viktiga och speciellt då vi nu konsumerar mer av produkter som marknadsförs som ekologiska eller naturliga. Jag har upptäckt att man som återförsäljare av sådana produkter inte behöver ha någon kunskap om hur innehållet tillverkas. Man behöver bara lita till vad certifieringsorganen påstår.

Som återförsäljare behöver man alltså inte känna till vilka kemikalier som används eller om råvaran till dessa är ekologisk eller framtagen med hjälp diverse industriella raffineringsmetoder. Man behöver inte ha någon kunskap om vad INCI-namn är och inte heller var någonstans i världen tillverkaren gör sina råmaterialinköp. Alltså spårbarhet – från frö – till planta – till färdig kemikalie – till produkt på ekohyllan.

Tillverkaren

Tillverkaren å andra sidan behöver bara bedyra att produkterna är certifierade av ett visst certifieringsorgan så tycks saken vara ur världen. Man behöver inte heller redovisa för mig som konsument vilken tillverkningsmetod som använts vid framställning av en viss ingrediens. Många gånger beror detta på att industrin har tagit patent på kemikalien. Som medveten konsument tycker jag att detta är väldigt konstigt, för i praktiken innebär det att jag inte får veta något om det jag betalar för.

Fundera ett steg längre

Förstå mig rätt. Det är självklart bra med en hållbar produktion. Men jag menar att om vi nu tillåter olika certifieringsorganisationers frivilliga märkningssystem (man har olika krav på råvarors ursprung och dokumentation kring dessa), så svävar jag som konsument i det blå om den egentliga innebörden av orden ”ekologisk” och  ”naturlig”. Man kan därför fundera på om dessa ord då förlorar sin egentliga betydelse?

Varför så krångligt?

Jag har blivit väldigt konstigt bemött när jag har ifrågasatt och ställt bevisligen obekväma frågor. Några har inte brytt sig om att svara, andra har blivit skärrade och frågat om jag arbetar som journalist, andra har inte riktigt förstått frågan och vissa gör direkta personpåhopp. Men varför är det så krångligt att få veta och varför har jag som konsument inte rätt att få veta vad jag lägger mina slantar på? Varför pratar vi inte om ursprungsmärkning när det handlar om hudvårdsprodukter som säljs som ekologiska eller naturliga? Vi gör det ju redan när det gäller ekologisk mat och ekologiska kläder.

Inga E-nummer

Tyvärr finns det inget E-nummersystem för kemikalier som används i kosmetiska produkter och marknaden för industriellt framtagna ”ekologiska”/”naturliga” sådana bara fortsätter växa. Med anledning av detta synar jag innehållet i hudvårdsprodukter som marknadsförs som antingen naturliga eller ekologiska. Allteftersom lägger jag upp detta under fliken granskade produkter.

Som konsument är det bra att fundera över dessa frågeställningar

  • Är allt ursprungsmaterial som används till produktens alla kemikalier ekologiskt odlat?
  • Är extraktet uppblandat och/eller konserverat?
  • Hur ser produktionsprocessen ut för alla kemikalierna i produkten - hur många bearbetningssteg behövdes från skörd till färdig kosmetikaråvara?
  • Vilka andra kemikalier används i produktionsprocessen för ingrediensen och hur är dessa kemikalier i så fall framställda? Vilket ursprung har de?
  • Används enzymer och/eller bakterier i produktionen? Hur är dessa framtagna? Var kommer substratet ifrån?

Relaterat innehåll från bloggen