Lite av det ena och lite av det andra…

Tänk dig ett scenario där handlarn har valt att skriva ut följande information på butikshyllan:

  • Babyshampot innehåller bara en liten mängd av en syntetisk tensid som är giftig för vattenlevande organismer
  • Detta schampo innehåller ett raffinerat ämne som framställs med hjälp av mögel"
  • "Krämen innehåller ett veganskt alternativ till bivax och det är ett vitt industriellt härdat vax"
  • Här har du en bodylotion som innehåller ett förtjockningsmedel som är framställt av genmodifierade mikroorganismer
  • "Denna tvål kan innehålla orenheter från kemikalier som kan vara cancerframkallande" osv.

Jaså inte det? Nej, för då hade vi ju inte köpt produkterna. Men allt går att sälja med bra reklam, eller hur? Jag menar att det faktiskt ser ut så här i verkligheten, för tensiden kan vara Cocamidopropyl Betaine och det mögelframställda ämnet är såklart citronsyra. Härdade vaxer är väldigt vanliga i ekoprodukter och det kan till exempel vara jojobavax. Sen måste man ju förtjocka schampon och duschkrämer och då kan man använda exempelvis xantangummi. Om man köper en produkt som beskrivs som naturlig eller ekologisk så vill man ju naturligtvis slippa cancerframkallande orenheter, men vissa tillverkare använder trots detta ett emulgeringsmedel som Polysorbate-20. Ämnet kan innehålla orenheter som etylenoxid och 1,4-dioxan.

Förutom frågan om hur djurlivet påverkas av nya så kallat "gröna" kemikalier, så kan man också fundera över cocktaileffekten – den effekt som många olika kemikalier ger när de blandas. Det gammaldags tänket att det är dosen som bestämmer om det är giftigt är helt ute, i alla fall om man läser "Does the dose make the poison?” Små mängder kemikalier kan påverka i det långa loppet.

Det här kan man läsa på Kemikalieinspektionens hemsida: “Människor och miljön exponeras kontinuerligt för blandningar av flera olika kemikalier. Den kombinerade effekten av en kemikalieblandning (cocktaileffekten) kan vara större än de individuella komponenternas toxicitet var för sig, även om man ser till det mest giftiga ämnet. Även om enskilda komponenter i en blandning inte har skadliga effekter var för sig kan blandningen ge skadliga effekter. Ett första steg för att hantera dagens situation där människor exponeras för en rad olika ämnen är att öka kunskapen om de enskilda ämnenas skadliga effekter. I nästa steg måste metodiken för miljö- och hälsoriskbedömning av kemikalier utvecklas så att hänsyn även tas till kombinationseffekten.

I Rapport Nr 4/07 från Kemikalieinspektionen kan man läsa följande: ”Sammanlagt finns det i storleksordningen 70 000 olika kemiska produkter på den svenska marknaden. Produkterna består av cirka 13 000 olika kemiska ämnen varav cirka 260 tillverkas av kemiindustrin i Sverige. Den sammanlagda kemikaliemängden uppgår till cirka 75 miljoner ton”. Det känns ganska svårt att greppa om denna vansinnigt stora mängd kemikalier.

Så här skriver Kemikalieinspektionen i samma rapport: ”Det verkar ju faktiskt som om alla befolkningsgrupper och alla ekosystem är exponerade för låga doser av kemiska ämnen. Hur detta påverkar oss och andra organismer på lång och kort sikt är självklart en viktig frågeställning. Bilden blir än mer osäker av att vi inte har tillräckliga kunskaper om ämnenas hälso-, och miljöeffekter.” Man har alltså inte tillräckliga kunskaper .

Vid kontakt med Kemikalieinspektionen gällande miljökvalitetsmål för gröna/hållbara kemikalier så svarar man att man generellt sätt inte gör någon åtskillnad mellan så kallade gröna kemikalier och andra kemikalier. Och man bekräftar att ”…delmålet ”Giftfri miljö” som handlar om att det ska finnas uppgifter om egenskaper hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen är mycket svårt att nå”.

När det gäller frågan om hur vissa ämnen bryts ner (betainer, härdade och mycket processade oljor ex. glyceryl stearate samt nanopartiklar) så menar man på Kemikalieinspektionen att nedbrytningsprodukten är viktig, men också svår att överblicka i ett livscykelperspektiv.

Jag frågade Statens Folkhälsoinstitut om vad de anser om att produkter som säljs som miljövänliga och ekologiska också kan innehålla skadliga kemikalier. Svaret blev att man tycker att sådana produkter ”bör behandlas på samma sätt som övriga produkter när det gäller lagstiftning kring kemikalier och användning av farliga kemiska ämnen i produkterna”. Statens folkhälsoinstitut anser därför att de gröna hudvårdsprodukterna också bör omfattas av de åtgärdsförslag som lagts fram av dem i Folkhälsopolitisk rapport. Man säger att man för närvarande inte har något uppdrag inom området för farliga kemiska ämnen och menar att andra myndigheter i Sverige istället bör ses som huvudaktörer kring kemikaliefrågor, nämligen Kemikalieinspektionen, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket.

Men när jag vänder mig till Socialstyrelsen så tackar man mig för informationen om de "gröna" kemikalierna och säger att man ska ta hänsyn till detta i sitt fortsatta arbete inom miljöområdet. Detta är inga områden som de hittills har hanterat i detalj och har därför inga direkta svar på mina frågor utan hänvisar till andra myndigheter i frågan.

Jag kontaktade därför Naturvårdsverket, men de har heller ingen aning om långtidseffekterna av de nya innovativa kemikalierna som dykt upp på den ekologiska/miljövänliga marknaden för hudvårds- och hygienprodukter.

Men nu har i alla fall Europeiska Miljöbyrån (EU-OSHA) släppt en rapport där de tittat på nya och framväxande risker för säkerhet och hälsa i samband med ny teknik inom gröna jobb fram till 2020.

Relaterat innehåll från bloggen