Innehåller inga kemikalier

En uppmaning på Facebook "Använd XXX produkter. Tillverkade i Sverige och miljövänliga förpackningar. Och givetvis utan kemikalier." Självklart förstår jag att man syftar på farliga kemikalier, men jag blir ändå så förbaskat irriterad på det här ordvalet eftersom många kanske tror att produkten faktiskt inte innehåller kemikalier alls. ALLTING innehåller kemikalier - även produkter som bär en ekocertifiering.

Jag har gjort djupdykningar inom detta område sedan 2005 och har ställt hundratals frågor till både industrin/hudvårdstillverkare/myndigheter/konsumentorganisationer och certifieringsorgan och jag kan konstatera att man oftast lägger frågorna om kemikaliers påverkan på hyllan så fort de produceras utifrån råmaterial som vete, ris, sojabönor, majs osv. Så länge som råmaterialet en gång var en blomma eller annan jordbruksprodukt så anser man att kemikalien är hållbar, grön och säker. Emellertid glömmer man bort att många av dessa kemikalier är så bearbetade och så omgjorda så att de i slutändan är något helt annat än vad råmaterialet en gång var.

Jag kan konstatera att i Sverige förekommer det grönmålning bland produkter som marknadsförs som ekologiska, naturliga eller gröna/hållbara. Saken är den att jag har slutat förvånas, men tyvärr är det tröttsamt med påståenden om att dessa produkter inte innehåller kemikalier. I stort sett varenda gång jag läser en innehållsförteckning på produkter som marknadsförs som antingen eko eller naturliga så stöter jag på raffinerade kemikalier. Och jag blir fortfarande väldigt besviken när man som tillverkare medvetet förskönar innehållet genom att ge kemikalierna ”naturliga” namn.

Tänk dig ett scenario där handlarn har valt att skriva ut följande information på butikshyllan:

  • ”Babyshampot innehåller bara en liten mängd av en syntetisk tensid som är giftig för vattenlevande organismer”
  • ”Detta schampo innehåller ett raffinerat ämne som framställs med hjälp av mögel"
  • "Krämen innehåller ett industriellt härdat stabiliseringsmedel"
  • ”Här har du en bodylotion som innehåller ett förtjockningsmedel som är framställt av biotekniskt framtagna mikroorganismer”
  • "Denna tvål kan innehålla orenheter från petrokemikalier" osv.

Jaså inte det? Nej, för då hade vi ju inte köpt produkterna. Men allt går att sälja med bra reklam, eller hur? Jag menar att det faktiskt ser ut så här i verkligheten, för tensiden kan vara Cocoamidopropyl Betaine och det mögelframställda ämnet är så klart citronsyra. Den där lotionen måste ju göras stabilare och då kan man t ex använda cetylalkohol. Spelar ju ingen roll om ursprunget är naturligt eftersom den naturliga oljan är helt och hållet förändrad genom en process som liknar härdning (Källa: CIR). Sen måste man ju förtjocka schampon och duschkrämer och då kan man till exempel använda xantangummi. Om man köper en produkt som beskrivs som naturlig eller ekologisk så vill man ju naturligtvis slippa otrevliga orenheter, men vissa tillverkare använder trots detta ett emulgeringsmedel som Polysorbate-20. Vid framställning använder man etylenoxid. Spelar således ingen roll om ursprungsmaterialet är kokosolja. Polysorbate-20 kan innehålla orenheter som etylenoxid och 1,4-dioxan (Källa: CIR). Ämnet är t ex inte godkänt av Soil Association.

Tanken slår mig att vi också borde kunna fundera över cocktaileffekten – den effekt som många olika kemikalier ger när de blandas, när vi pratar om hållbara/gröna skönhetsprodukter. För några år sedan kontaktade jag därför Kemikalieinspektionen gällande miljökvalitetsmål för gröna/hållbara kemikalier och fick då till svar att man generellt sätt inte gör någon åtskillnad mellan så kallade gröna kemikalier och andra kemikalier. Och man bekräftade då att ”…delmålet ”Giftfri miljö” som handlar om att det ska finnas uppgifter om egenskaper hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen är mycket svårt att nå”. När det gällde min fråga om hur vissa ämnen bryts ner (betainer, härdade och mycket processade oljor ex. glyceryl stearate samt nanopartiklar) så menade man på Kemikalieinspektionen att nedbrytningsprodukten är viktig, men också svår att överblicka i ett livscykelperspektiv.

När jag nu läser om att Centerpartiet ordnar seminarium om kemikalier i badrumsskåpet och att Ian Cotgreave från Swetox efterlyser möjligheten att gruppera kemikalier och möjligheten att riskbedöma dem i grupp så blir jag glad. Centerns Kristina Yngwe föreslår också att man ska samordna kosmetika under en myndighet och det får mig att tänka tillbaka. Det blir en resa tillbaka i tiden då jag började gräva i ämnet kemikalier i ekologiska/naturliga hudvårdsprodukter. Redan för elva år sedan hade jag fått nog eftersom de så kallade hållbara/gröna kemikalierna tycktes fylla upp större och större del av ekoprodukterna.

Jag tänkte då att våra politiska partier också skulle kunna intressera sig för detta och därför kontaktade jag Miljöpartiet, för att om möjligt kunna få ett vettigt svar. Man svarade att; ”Utan tvekan har vi fått ett kemikaliesamhälle som har större påverkan på oss alla än vad vi vanligen förstår. Hudvårdsprodukterna är bara ett exempel, men ett väldigt viktigt sådant. Ett bra politiskt krav är att vi behöver få bättre regler kring innehållsförteckningarna. Ett annat är att vi behöver mer forskning. Vi rödgröna har i år (2010) kommit överens om att starta ett nytt institut i Sverige för kemikalieforskning kring den här typen av frågor.” Men när jag kontaktade Miljöpartiet 2012 fick jag veta av Åsa Romson att av detta blev det inget eftersom man inte vann majoritet i valet 2010.

Nåväl, det är ju tur att Naturskyddsföreningen vill ta tag i och jobba extra med just skönhets- och hygienprodukter i år och nästa år, men tyvärr innehåller en produkt som är märkt med Bra Miljöval många kemikalier som varken är ekologiska eller naturliga. Och visst kan jag ju hålla med om att det är bra att de många olika certifieringsorganen finns, men att de kan certifiera en produkt som vore den ekologisk när inte ens hälften av innehållet består av ekologiska ämnen, ställer jag mig frågande till deras agerande.

Så länge man bara kan hitta nya framställningstekniker och så länge vi skapar tillväxt så anser politiker att det är väl bra att vi får fler hållbara och gröna produkter. Struntsamma att man inte känner till så mycket om långtidseffekterna av de nya innovativa kemikalierna, som sätts ut på marknaden. Och vem bryr sig om att begreppen ekologiskt och naturligt urholkas, som i frågan om hudvårdsprodukter?

Här är en illustrativ bild över hur det ser ut i USA, men det stämmer även när man ser till lilla Sverige.

greenwashing-bild

Läs mer

Marknadstrender - blir det enklare för konsumenten?

Måhända nya oleokemikalier framöver

Apoteket lanserar ekologisk hudvårdsserie

Dela

Kommentera