Hårbalsam och lurig certifiering

Vi konsumenter har egentligen inte den blekaste aning om vad det där ekologiska hårbalsamet egentligen innehåller, trots den ”fina” märkningen. Emellertid måste vi förlita oss på logotypen och vad den står för. Den bringar ju trygghet i en tillvaro av alla möjliga "gröna" påståenden. Ett par exempel på certifierade hårbalsam låter jag Urtekram Aloe Vera och Garant Såklart stå för.

Garant Såklart som bl a är Svanenmärkt är bara hälften så dyrt som det Ecocertmärkta Urtekram. Ta en titt på innehållet i respektive balsam och avgör sedan om du känner att du kan lita på logotypen. Jag har markerat de oekologiska kemikalierna i fet stil och de naturliga ämnena, även vatten, med kursiv stil.

Svanenmärkt balsam från Garant Såklart innehåller:

Aqua, Cetearyl Alcohol, Behenoyl PG-Trimoniumchloride, Hexylene Glycol,
Phenoxyethanol, Prunus Armeniaca Kernel Oil, Sodium Gluconate, Sodium Hydroxide, Benzoic Acid, Dehydroacetic Acid.

Ecocertmärkt balsam från Urtekram innehåller:

Aqua, aloe barbadensis leaf extract*, glycerin**, cetearyl alcohol, coco-caprylate, lecithin, glyceryl caprylate, olus oil, sodium cetearyl sulfate, cymbopogon schoenanthus oil*, citrus aurantium dulcis peel oil*, magnolia officinalis bark extract, tocopherol, beta-sitosterol, squalene, citral, limonene. (* = ingredient from Organic Farming, ** = made using organic ingredients)

1 av 10 ämnen i Garant Såklart och 6 av 15 ämnen i Urtekram är naturliga. Inga ämnen i Garant Såklart är ekologiska medans Urtekrams balsam innehåller åtminstone 3 ekologiska sådana. Urtekram innehåller dessutom en svårdefinierbar olja, Olus Oil, som i princip kan vara vilken olja som helst. I Garant Såklarts innehållsförteckning kan man läsa Sodium Hydroxide som betyder kaustiksoda. Jag tippar på att slutprodukten inte innehåller själva ämnet utan att det används för att förtvåla oljan. Hursomhelst så innehåller båda vatten som första ingrediens, vilket betyder att innehållet mest består av vatten. Resten av innehållet består av, i min värld, onaturliga kemikalier och med detta menar jag sådana som man inte kan plantera för att få fram, sådana som man inte enbart har pressat oljan ur eller på annat sätt sett till så att den från början så fina jordbruksprodukten är helt omgjord.

Vad gör jag då om jag känner att jag inte kan lita på varken Ecocert eller Svanen? Har jag någon som helst rättighet att få veta vad ett hårbalsam märkt med deras logotyp egentligen innehåller? Enligt konsumentvägledningen ger konsumentlagstiftningen oss som undrar, inte rätt att få veta något om de ingående kemikalierna i dessa balsam och jag kan alltså bli nekad att ta del av sådana uppgifter. Det är således fullt lagligt att neka mig som konsument denna information när jag ska betala pengar för varan.

Som bjärt kontrast till detta står då marknadsföringslagen, för enligt den så får man inte använda felaktiga eller vilseledande påståenden, vilket särskilt gäller produktens ursprung. Skulle det då visa sig att hårbalsamet från Urtekram eller från Garant Såklart inte lever upp till att vara naturligt, ekologiskt eller miljövänligt så anses uppgiften vara vilseledande. Uppgiften anses då vara otillbörlig om den påverkar min förmåga att som konsument fatta ett välgrundat beslut. Hur ska jag som konsument då kunna ta ett välgrundat beslut om jag nekas att ta del av hur produktkemikalierna är framställda? Så, hur ska jag då kunna avgöra om de här certifierade produkterna verkligen är vad de påstås vara?

  1. Ja, först måste jag ju naturligtvis ha klart för mig att vi inte har någon som helst lag i Sverige för ekologiska hårvårdsprodukter och att alla de certifieringsorgan som finns faktiskt har olika regelverk. Och så länge produkterna lever upp till deras kriterier så kan man ju inte anse att de luras, MEN eftersom de oftast vägrar svara på hur en kemikalie framställs – från scratch – så lever de ju naturligtvis upp till vad konsumentlagstiftningen säger.
  2. För det andra måste jag som konsument veta vad begreppen naturligt och ekologiskt betyder. När man då har lärt sig detta och jämför med innehållsförteckningen i ovanstående balsamsorter så inser man ganska snart att man blir vilseledd, iallafall om man ska åberopa marknadsföringslagen.
  3. När jag har gjort ovanstående så måste jag utbilda mig till kemist. Nej, skämt åsido. Däremot måste jag ställa väldigt många frågor till tillverkare om produktionsproceduren för de ingående kemikalierna. Jag måste också ställa frågor om varifrån grödan kommer, hur den har skördats och om den är besprutad eller ekologisk. Och vem orkar göra det? Nej, det är väldigt mycket enklare att förlita sig på den där snygga logotypen.

Om det nu visar sig att du faktiskt känner dig lurad så testa att vända dig till ARN Allmänna Reklamationsnämnden. Man kan också vända sig till Konsumentverket och göra en anmälan.

Läs mer om om Garant Såklart. Man skriver att ”Vår målsättning med Garant är att vara lyhörda och vi har lyssnat på våra kunders önskan att lansera en serie som underlättar för dem att göra ett bra klimatval utan att behöva kompromissa.” Läs mer om Urtekram. Man skriver på sin hemsida att ”Det kan vara en smula komplicerat att dyka ned i kemin i en ingredienslista och veta om det gömmer sig något bra eller dåligt bakom alla ingredienserna. Därför har vi gjort det enkelt för dig att se om du har en vårdprodukt du kan lita på. Alla våra vårdprodukter är nämligen certifierat ekologiska efter den helt nya COSMOS Organic standard som Ecocert Greenlife står bakom.

Hur tycker du att Urtekram och Garant Såklart klarar sig när det gäller de påstående de för fram och när du ser innehållet?

Cetearyl Alcohol - är en blandning av kemikalierna Cetylalkohol och Stearylalkohol, vilka enligt Shenet framställs "... av palmitinsyra och stearinsyra ur andra animaliska eller vegetabiliska fetter och oljor. För omvandling av till fettalkohol tillsätts fettsyrorna en katalysator och behandlas med vätgas vid tryck och temperatur över 300°". Raffinerat ämne.

Behenoyl PG-Trimoniumchloride - är en kvartär ammoniumförening (tensid). Enligt Shenet "... används ca 350 olika kvartära ammoniumföreningar i Sverige, t. ex. i hårbalsam. 3.600 ton tillverkades i Sverige 1993 använt i drygt 400 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen. 2001 hade tillverkningen minskat till 3.000 ton men antalet produkter ökat till nära 1.200." Framställning: "Fetterna bryts ner med alkalier till enskilda fettsyror som reduceras med syror till fettalkoholer. Först då har man en råvara att behandla med syror, alkalier och etylenoxid (en petroleumprodukt) tills man har tensider." Alla tensider är mer eller mindre giftiga för vattenlevande organismer.

Hexylene Glycol - är ett lösningsmedel som framställs utifrån aceton (petrokemikalie), men ämnet kan även tillverkas enligt en patenterad metod (Källa: Toxnet)

Phenoxyethanol (Ethylene glycol phenyl ether) - är ett konserveringsmedel som framställs utifrån fenol och etylenoxid (petrokemikalier). Det är ett etoxylerat ämne. (Källa: PubChem)

Sodium Gluconate - är saltet av glukonsyra. Ämnet framställs bland annat genom fermentering. I produktion använder man socker från till exempel majs (kan vara genmodifierad) och mikroorganismer till exempel Aspergillus Niger (kan vara genmodifierade). Vid filtrering av ämnet används exempelvis kaliumhydroxid. (Källa: PubChem) Raffinerat ämne.

Sodium Hydroxide - är kaustiksoda. Enligt Shenet tillverkas ämnet så här: " Natriumhydroxid: Framställs genom elektrolys, då ström leds genom en vattenlösning av koksalt varefter lösningen dunstas in till fast. Renas med alkohol." PubChem har en lång lista över dess skadlighet.

Benzoic Acid - är ett konserveringsmedel som tyvärr inte är detsamma som det naturliga ämne som finns i bär, utan framställs av toluen (petrokemikalie). (Källa: PubChem)

Dehydroacetic Acid - är ett konserveringsmedel. Är en reaktionsprodukt av keten från acetättikester. (petrokemikalie) (Källa: PubChem)

Glycerin - Finns naturligt som en del av fett, men det som används i hudvårdsprodukter är ett raffinerat ämne. Shenet har en kort bra sammanfattning av produktionen: "Fettsyror och glycerin skiljs från varandra genom spjälkning. Fett och vatten pumpas tillsammans under högt tryck och hög temperatur tills vattnet innehåller 10-15 % fritt glycerin. Detta neutraliseras med syror, centrifugeras, dunstas in och destilleras tills man har mer eller mindre rent glycerin." (Det spelar ingen roll om man har utgått från ekologiska grödor, ämnet är varken ekologiskt eller naturligt)

Coco-Caprylate - är ett raffinerat fett - en oleokemikalie som produceras så här: "Blandning av estrar, som erhållits från reaktionen av fettalkoholer härledda från kokosnötalkohol, med kaprylsyra." (Källa: CIR) Kaprylsyra är en fettsyra som förekommer naturligt som en del av fett, men vid produktion raffinerar man fettet för att kunna få ut själva kaprylsyran, vilken sedan används vid framställning av Coco-Caprylate.

Lecithin - är ett raffinerat ämne som används som emulgering. Ursprunget kan vara antingen majs eller sojabönor. Shenet har en kort och bra beskrivning av framställningsprocessen då det gäller lecitin från sojabönor. "Sojabönorna skalas, torkas och mals till pulver som avfettas med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit). Det borttagna fettet centrifugeras så att den flytande delen kan gå vidare och raffineras till sojaolja. Av den tjocka mörka resten gör man bland annat lecitin. Processen innefattar indunstning av smeten i vakuum, rening med eter eller alkohol, utfällning med aceton och ibland blekning. Många olika vidarebehandlingar kan också följa." Förutom denna så kallade kommersiella produktion så producerar man även lecitin genom enzymmodifiering. (enzymerna kan vara genmodifierade). Schema för tillverkningsprocess

Glyceryl Caprylate - är ett raffinerat fett som framställs genom en kemisk reaktion som kallas för förestring. (Källa: Toxic Beauty: The hidden chemicals in cosmetics and how they can harm us) Usrpunget är glycerin (se ovan) och kaprylsyra (se ovan).

olus oil - Ospecificerat ursprung, men dock vegetabilisk. Emellertid kan oljan vara en lite sämre variant.

Sodium Cetearyl Sulfate - är en tensid. Ämnet är "ett natriumsalt av en blandning av cetyl- och stearylsulfat". (Källa: CIR) Förtydligande - en kemisk reaktion mellan svavelsyra och någon alkohol (sulfatering). De sistnämnda måste såklart även de tillverkas. Sulfater är salter av svavelsyra och tensiden tillhör alkylsulfatfamiljen. Alla tensider är mer eller mindre giftiga för vattenlevande organismer. Raffinerat ämne.

Tocopherol - E-vitamin. Själva oljan som man utgår ifrån behöver inte vara ekologisk. Ämnet kan inte certifieras som ekologiskt på grund av att extraheringsprocessen för att få fram själva tokoferolet. Man utvinner inte enbart själva oljan som innehåller E-vitaminet utan också specifika delar av den. Det hela handlar om extra processteg utöver själva oljeextraheringen. Enligt Shenet vakuumdestilleras ämnet ur sojabönor och vegetabiliska oljor.

Beta-Sitosterol - Benämns som doftämne (fragrance) och är en så kallad fri fytosterolalkohol och är en karakteristisk komponent i vegetabilisk olja. Primärt producerar man sådana fytosteroler genom förtvålning av oljor. (Källa: CIR) Produktionsprocessen involverar lösningsmedel, blekning deodorisering och transesterifiering. (Källa: FAO - Food and Agricultur Organization of United States) Raffinerat ämne.

Squalene - Raffinerat ämne. Utvinns ofta ur olivolja eller ur dess pressrester med hjälp av lösningsmedel, men kan även fås från genetiskt modifierad jäst eller hajlever. Squalene ska inte förväxlas med squalane som är den härdade versionen av oljan.

Squalene Production using Saccharomyces cerevisiae

Dela

Kommentera